I min ensamhet satt jag där i mitt rum en kväll med mängder av saker som behövde göras och en hjärna som spann på högvarv. Jag behövde plugga till det där SO provet som var dagen efter, skriva klart den där argumenterande texten på engelska och memorisera dem där 55 hemska franskaglosorna som jag hade fått veckan innan. Hur skulle jag hinna med allt det här? Varför hade jag prokrastinerat? Det kändes som att jag hade en tung ryggsäck på ryggen med mängder av uppgifter som tyngde ner den, men den gick inte att öppna. Jag visste inte vart jag skulle börja. Ångesten inom mig byggdes upp och jag kände hur tårar rann ner för min kind.
Just där och då slog det mig att jag behövde sluta prokastinera och börja med saker i tid. Jag tänkte tillbaka på mitt liv och insåg att prokrastinering endast fick mig att må sämre. Ju mer jag sköt upp saker hela tiden ju tyngre kändes den där ryggsäcken på ryggen och mer ångest växte inom mig. Jag insåg att den där ångesten trots allt inte blev mindre ju mer jag sköt upp uppgifterna utan helt tvärt om. Större! Att prokrastinera i sig behöver dock inte alltid vara dåligt.
Ibland kan det till och med vara bra att skjuta upp saker för sin mentala hälsa. Kanske behöver man den där extra pausen från allt skolarbete för att inte gå in i väggen, men om det blir en för stor vana att prokrastinera kan det få en motsatt effekt.
Känner du igen dig? Brukar du ofta prokrastinera? Kanske skjuter du upp den där arbetsuppgiften som är så jobbig att du inte orkar ta tag i den. Kanske distraherar mobilen dig från att städa ditt rum eller hänger du kanske med den där vännen istället för att laga de där matlådorna inför nästa vecka och säger "Äsch det tar vi sen".
Om prokrastineringen får negativa konsekvenser som att din hälsa försämras eller att du presterar sämre. Ja, då måste du göra någonting åt det. I artikeln "Så slutar du skjuta upp- psykologens tips till prokrastinerare" (Dagens Nyheter, 2021-10-20) av Sanna Torén Björling kan vi läsa om vad för tips psykologen Alexander Rozental har för dem som vill sluta prokrastinera.
I artikeln står det att du bland annat ska bryta ned ett mål till flera delmål som behöver vara realistiska och tidsbestämda för att sluta prokrastinera. Alltså går det att sluta prokrastinera, men för att sätta upp delmål behöver du först inse att du prokrastinerar och vad för effekter det har på dig.
Nu sitter jag här ensam i mitt rum igen. Två månader har gått och imorgon ska flera inlämningsuppgifter vara inlämnade, men skillnaden är att ryggsäcken inte känns lika tung den här gången och ångesten den är betydligt mindre. Ja, lite ångest har jag, men den tar inte över tack vare att jag den här gången inte prokrastinerade utan istället satte upp delmål som var både tidsbestämda och realistiska. Så, nästa gång du får för dig att skjuta fram något. Stanna upp och tänk efter! Kommer det att få en negativ konsekvens? Om ja, tänk då om och sätt upp delmål!
Siri Lindsten
Läs alla elevernas krönikor här:
Siri Lindstens krönika: Nu eller sedan – det är frågan
Siri Kanflo Teglunds krönika: Hur svårt kan det vara?
Stina Wikbergs krönika: Vi är bekväma av naturen
Ester Campanher Jeanssons krönika: Knackar inte på så ofta längre
"Vi måste ta de här samtalen med våra barn"
✔ Spyor ✔ Psykningar ✔ "Lever han eller?"
Han har varit på åtta utlandsmissioner, varav fem under den blå FN-flaggan. Nu har Åsabon Adam Folcker tagit ledigt från jobbet i ett år för att göra återbesök i Kosovo, Makedonien, Bosnien, Liberia och Libanon. Han ska kolla läget sådär 20 år efter det senaste uppdraget: Hur blev det egentligen? Resorna ska resultera i tidningsartiklar och möjligen också en bok så småningom.



