Är Sverige redo att vinna Eurovision igen 2025?

Sedan ABBA tog steget in på Eurovisionscenen i Brighton 1974 - då man vann med det kanske mest välkända bidraget i tävlingens historia, “Waterloo” - har Sverige producerat panglåt efter panglåt i Eurovision. Visst, alla de svenska bidragen har knappast varit fantastiska. Däremot har Sverige med jämna mellanrum efter ABBA:s genombrott vunnit tävlingen med låtar som idag bara kan betecknas som klassiker. Vad sägs om Herreys “Diggi-Loo Diggi-Ley” 1984? Kan någon ha glömt bort Carola Häggkvists seger 1991 med “Fångad av stormvind”, eller för den delen Charlotte Nilssons (sedermera Perrelli) “Take me to your heaven” 1999?

Från Danderyds Loreen till Finlands-svenska hjältar

I klippet på YouTube med gruppens finalframträdande var de positiva kommentarerna otaliga. Låten “Bara Bada Bastu” låg därefter på första plats i Spotifys Viral 50 i Storbritannien, trots att man sjunger på svenska. När det gäller odds toppar KAJ och “Bara Bada Bastu” även den listan. För några veckor sedan var skillnaden större gentemot de närmaste konkurrenterna, men när vi nu närmar oss årets upplaga av Eurovision i allt snabbare takt har såväl Österrike som Frankrike närmat sig giganterna Sverige.

Loreen står för två vinster i Eurovision som första kvinna någonsin. Endast irländska Johnny Logan hade, och har än idag, rönt samma framgångar på individuell nivå i tävlingen. Parallellt med detta klättrade även Sverige upp i toppen av vinnarligan i Eurovisionsammanhang, då man tangerade just Irlands sju vinster i tävlingen. Inför årets upplaga av Melodifestivalen var det sannolikt många som förväntade sig att Måns Zelmerlöw skulle få ett försök att replikera Loreen och Johnny Logans bedrift med två vinster i Eurovision. Alla odds var på lundensarens sida, även om ett gäng finska bastubadare hade seglat upp som en tydlig utmanare till Måns Zelmerlöws “Revolution” och Arvingarna hamnade nia i samma veva, När dessa bastubadare, även kallade KAJ, slog oddsen och tog hem segern i tävlingen kritiserades man för att skicka ett bidrag till tävlingen som ingen ute i Europa skulle förstå sig på. Låten skulle dessutom framföras på svenska, vilket direkt efter finalen i Melodifestivalen av många betraktades som absurt utifrån KAJ:s möjligheter att ta hem segern i Eurovision.

Motståndet är av hög klass

Vilka är då KAJ:s konkurrenter? Det handlar alltså om Frankrikes bidrag “maman”, en storslagen ballad framförd av sångerskan Louane. Fransmännen har på senare år presenterat flera riktigt bra låtar i Eurovision, främst går tankarna till “Voilà” av Barbara Pravi och fjolårets bidrag “Mon Amour” av Slimane. Inget av dessa fantastiska bidrag lyckades vinna tävlingen, vilket inte heller något annat av Frankrikes bidrag gjort sedan 1977. Kanske är det i år som de femfaldiga vinnarna av tävlingen replikerar sina historiska insatser? Louane och “maman” rankas för tillfället som tredje mest sannolika bidrag att vinna Eurovision i år, enligt sajten Eurovision World ligger sannolikheten på 17% för att det ska hända.

Närmast KAJ, som av samma sajt beräknas ha 25% sannolikhet att ta hem tävlingen, anses som tidigare nämnt vara Österrikes JJ som ställer upp med bidraget “Wasted Love”. JJ är en fullständigt otrolig sångare med en röst som är närmast oslagbar. Bidraget är en ballad som blandar opera med kontemporär schlager och har en twist mot slutet som ställer låten på ända med ett tydligt elektroniskt “drop”. Enligt Eurovision World ligger JJ och Österrike också bra till med en sannolikhet att vinna på hela 22%.

Är Sverige redo att vinna Eurovision igen 2025? Det är väldigt svårt att svara på, inte minst utifrån de förutsättningar som nämnts hittills - KAJ sjunger på svenska och ställer upp med ett bidrag som inte alls faller inom ramen för den “formel” som Sverige tidigare arbetat fram i Eurovisionsammanhang. Samtidigt blir främst Österrike väldigt farliga i kampen om segern. Frågan är kanske snarare om Sveriges finska humorgrupp, tillika bastubadare, kan slå Österrikes mer på förhand Eurovision vänliga bidrag. I dagsläget säger oddsen att det ser så ut, men hur röstar folket när det väl kommer till kritan?

Sverige inledde svagt i tidigt skede

Visserligen var Sveriges inledning på 2000-talet något travande sett till vad som väntade, men på resans väg är det svårt att argumentera emot att man lyckades lista ut Eurovision-formeln. Man var nära att vinna 2011 då Eric Saade stängdes in i en glasbur nere i tyska Düsseldorf, men skåningen fick nöja sig med en tredjeplats med bidraget “Popular”.

Året därpå var det Loreen som skulle bära den svenska fanan i Azerbaijan, något sångerskan skötte med bravur. Loreen spenderade tiden innan tävlingen med att intervjuas i azeriska ghetton om den repressiva statsmakten i landet. På scenen stod hon för ett helt otroligt framträdande med bidraget “Euphoria”, som vid tillfället inkasserade näst flest poäng i Eurovisions historia. Framgångarna fortsatte, frånsett ett bidrag till hemmatävlingen som nog inte är det starkaste i historien, med en tredjeplats 2014 då Sanna Nielsen kom trea med “Undo”.

Spänningen var olidlig när ännu en vinst närmade sig

Manegen var krattad, Sverige hade fem segrar i tävlingens historia och överskuggas endast av suveränerna Irland med sina sju Eurovisionvinster. In trädde Måns Zelmerlöw, som hade deltagit i Melodifestivalen vid två tillfällen tidigare som artist, och som dessutom programlett tävlingen samt agerat låtskrivare. Äntligen skulle lundensaren kamma hem vinsten 2015 med bidraget “Heroes”, med vilket han ställde upp i Eurovision samma år i Österrikes huvudstad Wien. Nere i Alperna vann Måns Zelmerlöw tävlingen, vilket alltså innebar Sveriges andra vinst på fyra försök.

De svenska bidragen därefter slutade i nästan alla fall runt femteplatsen, frånsett enstaka snedsteg, innan Loreen återigen skulle äntra historien. Den nu närmast legendariska sångerskan i Eurovision-sammanhang ställde upp med bidraget “Tattoo” i 2023:s upplaga av tävlingen, i Liverpool efter Ukrainas vinst året innan på grund av Rysslands invasion av landet. Den enda riktiga utmanaren till Loreen utkristalliserades tidigt som Finlands Käärijä med bidraget “Cha Cha Cha”, även känt från samtliga svenska fritidslokaler för lågstadiebarn därefter. Visserligen fick den mycket färgglada finnen flest röster av folket, men jurygrupperna stod på Sveriges och Loreens sida av vilka man plockade hem 340 poäng av högsta möjliga 456. Slutresultatet skrevs till 583 poäng åt Loreen och “Tattoo”, med Käärijä en bit bakom på 526 poäng efter en gastkramande avslutning på tävlingen.