Debatt: Förlorade år för Sverige

Varma händer och ett leende eller svettiga händer och en stressad blick? Det är vad valet handlar om för mig. Det är ett val om att ha ett samhälle med en värdig välfärd oavsett om vi pratar om skola, vård eller omsorg där personalen har tillräckliga resurser för att klara av sitt uppdrag.

Det handlar om vilken människosyn vi har och hur vi väljer att ta hand om varandra. Det är en moralisk fråga, ty en fråga om gemenskap som står mot individualism. En fråga om altruism som står mot egoism. Sveriges styrka har varit samhällsgemenskapen där alla bidrar efter förmåga men tar del efter behov och det förutsätter ansvarstagande från alla men förskjutningen till något annat har skett under en lång tid.

Den senaste mandatperioden har visat att ett Tidösamarbete, vars agenda sätts av SD, domineras av skattesänkningar för välbärgade som inte behöver mer resurser medan äldreomsorgen, hälso- och sjukvården och skolan går på knäna.

Den svenska välfärden kommer inte överleva denna kroniska underfinansiering. Under de senaste 20 åren, då högern har dominerat riksdagen (2006-2026), har exempelvis svenska kommuner och regioner gått miste om cirka 134 miljarder kronor på grund av ej värdesäkrade statsbidrag, en fråga som Socialdemokraterna går till val på att nu råda bot på.

I klartext handlar det om att statsbidrag inte motsvarar den kostnadsutveckling som finns för välfärdsuppdraget. En fråga som Tidö-partierna inte har bemödat sig att lösa överhuvudtaget.

Liknande principer ser vi gälla i Kungsbacka genom det Moderat-ledda styret där finansieringen till exempelvis äldreomsorgen saknar förnuft. Samtidigt som nettokostnadsavvikelsen störtdyker vägrar det Moderat-ledda Alliansstyret skjuta till resurser som gör att äldreomsorgen håller näsan ovanför vattenytan men har mage att ändå gå ut i media och tala om ”historiska satsningar”.

Man förväntar sig att förvaltningsledningen och personalen ska utföra mirakel. Detta håller inte länge till. Snart knäcks välfärdsmodellen och det är antingen avsaknad av politisk förståelse och förnuft eller ett sätt att så småningom ersätta den svenska välfärdsmodellen med något annat. Vad skulle det vara? Ett samhällssystem där tjockleken på plånboken avgör vilken vård eller äldreomsorg du får eller vilken skolgång dina barn kan få. Funkar det där egentligen?

Nej, det finns inga exempel i västvärlden där man har gått från en gemensamt skattefinansierad välfärd med skola, vård och omsorg och ersatt det med bara privata lösningar som i sin tur har lett till bättre livskvalitet för människor. En röst på SD eller Moderaterna kommer stärka möjligheterna till ett Tidö-samarbete och exakt samma politik som har lett till förlorade år för Sverige.

Valet är ditt den 13 september.

Ermin Skoric,

socialdemokrat

Läs mer debatt:

Debatt: Skolan viktigare än konst

Debatt: Parkstaden – en skamfläck

Debatt: Onsala väg-fars fortsätter?