Dna-teknik sätts in i jakt på invasiv art

Per Sundberg och Mattias Obst har i veckan utfört vattenprover i ett tiotal vattendrag i kommunen. De har också fiskat upp solabborrar från dammen för att säkra specifika DNA-fragment från arten. Foto: Nils Jönsson

Med modern genteknik spåras nu den invasiva fiskart som hittats i en damm i kommunen.

– Det är lite tjuv- och polis-metoder, det är samma teknik som används på brottsplatser, säger biologen Patrik Bohman.

Sportfiskare, Havs- och vattenmyndigheten, SLU och länsstyrelsen – en rad olika aktörer har intresserat sig för den viltdamm i Alafors i närheten av Anneberg där solabborre hittades i början av juli. Oron har varit stor för att den invasiva arten ska sprida sig till andra vattendrag i kommunen, och dammen kommer därför att tömmas på vatten. Men Havs- och vattenmyndigheten har också satt in modern dna-teknik för att ta reda på hur den eventuella spridningen ser ut.

Ökad kunskap om organismers dna har nämligen gjort att det går att använda dna-sekvenser för att identifiera arter.Metoden är på väg att etableras i Sverige och möjliggörs av att alla levande organismer lämnar dna-spår efter sig. Det gör att ett litet vattenprov från ett visst område räcker för att avslöja till exempel en invasiv art.

– Det är lite tjuv- och polis-metoder, det är samma typ av teknik som används på brottsplatser. Har fisken varit på en plats lämnar den någon typ av dna-spår efter sig, ofta i samband med att den äter. Så om någon fisk har tagit sig till exempelvis Kungsbackaån kommer det gå att hitta spår där, säger Patrik Bohman, biolog vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).

– Vi ska ta reda på hur långt fisken kan ha spridit sig, säger miljökonsult Per Sundberg på företaget SeAnalytics, som tillsammans med kollegan Matthias Obst i veckan har utfört vattenprover på ett tiotal platser i kommunen, bland annat i Kungsbackaån och Lillån.

p>

Små bitar av solabborren från dammen placeras i provrör och ska sedan analyseras i ett laboratorium på Sahlgrenska i Göteborg.

Duon har också haft med sig håvar och metspön och fångat två solabborrar från dammen för att säkra specifika dna-fragment från arten som man sedan kan leta efter i vattenproverna.

Traditionellt har invasiva och främmande arter i hav eller vattendrag oftast upptäckts genom observationer, dykning eller fiske. Men när de hittas på det sättet är det oftast först när antalet individer är för stort för att spridningen ska gå att hindra. Dna-teknik ger helt nya möjligheter att få tidiga varningssignaler om en pågående invasion. På så sätt kan riskerna snabbt bedömas och utbredningen i till exempel dammar, sjöar och kanaler begränsas. Vattenproverna som har tagits i kommunen ska nu analyserasoch ge svar på om solabborren letat sig utanför dammen.

– Det vi försöker göra är att upptäcka arten i ett tidigt skede för att kunna sätta in riktade åtgärder och få bort den, säger Matthias Obst.

FAKTA: Miljonregn över dna-forskning

• Naturvårdsverket har utlyst 37 miljoner kronor till forskning om dna-metoder inom miljöövervakning. Pengarna ska fördelas till olika forskningsprojekt mellan 2019 och 2021.
• Bakgrunden är att Naturvårdsverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten vill stödja forskning på området för att ge effektivare miljöövervakning, framförallt vad gäller att identifiera arter. Fram till september har forskare chans att söka medel.
• Källa: Naturvårdsverket

Skaffa den digitala versionen av papperstidningen här