Vi är chefer och medarbetare inom vård och omsorg som har följt debatten om arbetsmiljö, ledarskap och tystnadskultur. Det är viktiga frågor som måste tas på allvar. Men vi saknar ett perspektiv. Vem pratar om chefens arbetsmiljö? Och varför pratar vi så lite om vårt gemensamma ansvar?
Att vara chef innebär att balansera ekonomi, bemanning, kvalitet och arbetsmiljö. Chefer ska lyssna, stötta och skapa goda förutsättningar. Men de måste också fatta beslut, ställa krav och ibland säga nej.
En bra chef är inte alltid en omtyckt chef. Ett beslut kan vara korrekt även om det väcker frustration. Att ställa krav är inte automatiskt dåligt ledarskap. Men det är viktigt att lyssna och vara öppen för synpunkter.
Vi har alla ett ansvar för arbetsmiljön. Chefer behöver granska sitt ledarskap och erkänna misstag. Medarbetare behöver ta ansvar för sitt uppdrag, sitt bemötande och sitt bidrag till arbetsgruppen. Vi behöver prata om både det som brister och olika förväntningar och uppfattningar på arbetsplatsen.
Tystnadskultur är allvarligt och får aldrig förringas. Ingen ska behöva vara rädd för att framföra kritik. Men vi behöver också skilja mellan att människor tystas och att det finns olika uppfattningar eller beslut som väcker missnöje. Båda perspektiven måste få plats.
Vi behöver också våga granska oss själva. Har jag lyssnat? Tagit emot återkoppling? Bidragit till en lösning? Det gäller oss alla, oavsett roll.
Vi skriver inte detta för att förneka problem eller försvara bristande ledarskap. Vi vill nyansera bilden. Det finns mycket som fungerar bra, ett stort engagemang och människor som varje dag gör sitt yttersta för att ge omsorgstagarna en trygg och god omsorg. Det förtjänar också att uppmärksammas.
Vård och omsorg behöver chefer som vågar leda, medarbetare som vågar säga ifrån och en arbetsgivare som tar ansvar för förutsättningarna.
Vi är varandras arbetsmiljö och tillsammans kan vi skapa förändring till det bättre.
Enhetschefer: Katie, Karl, Jasmine och Mats.
Medarbetare på Björkris boende: Javad, Eidar, Marie, Helene, Maria, Annica, Mustafa, Iwona, Enas, Malin, Andrea, Ann, Amal, Ayan, Jeanelle, Joan, Maysoon, Jan-Åke, Karolina, Mahad, Alexander, Wilma, Sanna och Pia
På spåret-utmaningen han inte glömmer • Därför frågar han världsstjärnorna • Hoppas få fler att upptäcka jazzens värld
✔ De får högsta betyg ✔ Tre (!) lag underkänns ✔ "Graviditetsbonanza"
”Väldigt synd att cp har fått en så negativ klang”
Under förlossningen fick familjens dotter Emilia en stroke. Komplikationerna efter detta blev svåra och efter några månader fick hon diagnosen cerebral pares, mer känt som cp. Nu vill familjen förändra synen på diagnosen, den negativa klangen på uttrycket och upplysa fler om vad det faktiskt innebär.





