För snart ett år sedan skrev jag en insändare om parkslide där jag kaxigt påstod att parkslide inte är så svårutrotat som myten säger. Därefter slogs jag av tanken, tänk om jag har fel!
Jag valde då ut ett bestånd parkslide på cirka två kvadratmeter längs min promenadväg och påbörjade utrotningsprocessen, säkert någon form av egenmäktigt förfarande, men ingen har klagat.
Jag drog upp alla stjälkar, 1 till 1,5 meter höga, och lade dessa mitt i växtplatsen. Därefter tog det lång tid innan något växte upp igen. Visst kom det upp några skott, en del upp till en meter från växtplatsen. Det var dock inga som helst problem att dra upp de nya skotten, tidsåtgång högst fem minuter. Upprepade processen ungefär var fjortonde dag, det blev färre och färre nya skott.
Nu i vår har jag upprepat detta, ett begränsat antal nya skott har kommit upp som jag givetvis dragit upp och lagt på växtplatsen. Jag är övertygad om att nästa år kommer beståndet att vara nära nog utrotat! Kommer det trots allt upp nya skott är det bara att upprepa processen.
Jag skrev i min insändare att tålamod är det viktigaste, håll alla nya skott borta så dör rötterna i brist på näring.
Jag ser fram emot att kunna rapportera resultatet nästa år, då är beståndet säkert i princip dött!
Men om det kommer nya skott ta bort dessa, ha tålamod!
Nils
Läs mer debatt:
Debatt: Stimulera spontan lek och idrott
Debatt: Valsedlar är spikade och klara
Debatt: Tillsammans utvecklar vi vår stad
Riksdagspolitikern har kallats för ”äckel” och ”maktgalen nazisthora”
Han har varit på åtta utlandsmissioner, varav fem under den blå FN-flaggan. Nu har Åsabon Adam Folcker tagit ledigt från jobbet i ett år för att göra återbesök i Kosovo, Makedonien, Bosnien, Liberia och Libanon. Han ska kolla läget sådär 20 år efter det senaste uppdraget: Hur blev det egentligen? Resorna ska resultera i tidningsartiklar och möjligen också en bok så småningom.


