Jag är mycket orolig över utvecklingen i Sverige. Jag upplever att media ofta ger oss en bild som inte alltid är objektiv och att vissa frågor får mycket större plats än andra.
Det pratas mycket om gängkriminalitet, integration och om att invandrare kostar pengar. Självklart ska vi inte blunda för kriminalitet eller integrationsproblem. Vi måste göra något åt det.
Men jag önskar att vi också pratade mer om människorna som behöver stöd här och nu.
I dag finns det människor som saknar arbete, bostad och trygghet. Om fler människor får möjlighet att arbeta, betala skatt och känna att de behövs, då skapar vi också mer resurser till vårt gemensamma samhälle.
Jag lyssnar på våra politiker och undrar ibland: Var är förslagen för alla oss som behöver trygghet i vardagen?
Jag bor själv på ett äldreboende. Jag har Parkinsons sjukdom och kan känna mig ledsen och ensam. Här finns också andra människor med olika diagnoser och olika behov.
Jag tycker att äldreomsorgen måste bli bättre – nu.
Vi behöver tillräckligt med personal på våra äldreboenden. Vi behöver en skola som får de resurser och den personal som behövs. Vi behöver hjälpa människor som står utan arbete och bostad.
Prata gärna om invandrare och kriminella gäng. Men glöm inte människan bakom problemen. Hjälp en pappa och en mamma att hitta en väg tillbaka till samhället i stället för att bara prata om fängelse.
Ibland undrar jag också hur Drottning Silvia känner när vi diskuterar vem som är svensk och vem som inte är det. Hon har en tysk far och en brasiliansk mor.
Det är en konstig tid vi lever i.
Jag hoppas att vi den 13 september röstar på politiker som ser hela människan, som vill skapa trygghet och som förstår att ett samhälle måste bygga på medmänsklighet.
Politiker som älskar alla människor.
Felix Vidal
Läs mer debatt:
Debatt: Våra äldre förtjänar trygghet
Debatt: Ge oss siffror så vi kan rösta på riktigt
Uppgifter: Det orsakade den totalförstörda villan i Fjärås
När Alice Johansson Brodén var 1,5 år drabbades hon både av en hjärntumör och en stroke. Läkarna gav henne en mörk prognos. I dag, 16 år gammal, driver hon företag där hon säljer egendesignade kepsar och mössor för att samla in pengar till Barncancerfonden. – Jag vill hjälpa forskningen att gå vidare, säger hon.


