Så lyckades Åsaskolan vända problemhösten

Av Julia Sandstén Vikberg

Våld, skadegörelse, alkohol och dålig attityd. Det var ovanligt stökigt och oroligt på Åsaskolan i början på höstterminen. Men med en stor insats där flera aktörer i samhället samverkade lyckades man vända situationen.
– Jag tycker att ordspråket ”it takes a village to raise a child” är så sant, säger rektor Hanna Hilvenius.

I slutet av augusti var det ett stort bråk på Åsaskolan. Det var några elever som gick till attack mot en anställd (inte lärare) eftersom den anställde, enligt eleverna, hade stalkat och kommenterat kvinnliga elever på sociala medier. Händelsen utreds nu av polisen, två personer i 15-årsåldern är misstänkta, och den anställde fick avsluta sin anställning. Bråket blev starten på den oroliga hösten på Åsaskolan enligt Hanna Hilvenius.

– Den första veckan startade som en vanlig skolvecka. Sedan hade vi en händelse där det blev oroligt för flera elever på fredagen första skolveckan, säger hon.

Hon vill inte kommentera den händelsen mer eftersom polisutredningen fortfarande pågår. Men enligt henne fortsatte det sedan att vara oroligt på skolan. Det var problem med falska brandlarm och skadegörelse, främst på toaletterna där elever bland annat kunde lägga papper i handfaten så att de svämmade över. Det var elever som var frånvarande från skolan, hade dålig attityd mot vuxna och elever och som brukade alkohol eller vejps.

– Det fanns en oro och det böljade lite vilka elever som det hände saker kring. Men det var några som hamnade i oroligheter på fritiden som bars in i skolan så att vi behövde skapa trygghet när de kom hit, säger Hanna Hilvenius.

Varför situationen blev som den blev finns det inget enkelt svar på.

– Man får komma ihåg att hjärnan inte är färdigutvecklad förrän i 25 års ålder. Vi brukar prata om att vi vuxna behöver vara ställföreträdande pannlober för våra tonåringar. Det vill säga guida och hjälpa dem att fatta kloka beslut. Tonårstiden är också en period där man vill pröva gränser och studsa lite mot vuxenvärlden. Det i kombination med att man som tonåring tycker att det är viktigt med tillhörighet kan göra att man prövar saker som man kanske inte förrän i efterhand förstår att oj det här blev inte så bra. Jag tänker att det var så det blev för många ungdomar, säger Hanna Hilvenius.

Stor insats

Skolan inledde ett stort arbete för att försöka lösa problematiken där man samarbetade mycket med flera andra aktörer i samhället – socialtjänsten, polisen, Brå-samordnare, Ung i Kungsbacka och kyrkan.

– Först och främst skulle jag vilja säga att en del är vår kompetenta och varma personal som har väldigt goda relationer med våra elever och som mötte dem varje dag med ramar och med kramar och med en tydlighet. Vårt värdeord på skolan är ”var snäll” och det är något som vi försöker lyfta fram i varje sammanhang att det är viktigt. Men sedan hade vi god hjälp av andra instanser. Det var ett gediget tillsammansarbete, säger Hanna Hilvenius.

Socialtjänsten fick en del orosanmälningar och jobbade med ärenden kopplat till vissa ungdomar. Det genomfördes så kallade stoppmöten med några, möten med syfte att stoppa den negativa utvecklingen, där Brå-samordnare och andra aktörer var inblandade. Polisen jobbade med brottsutredningen men kom även till skolan.

– Polisen var på främjande besök på skolan och var här och spelade bordtennis med våra ungdomar, säger Hanna Hilvenius.

Skolans elevstyrelse jobbade med att möblera om på skolan på ett sätt som skulle skapa lugnare miljöer. Två ungdomskonsulenter från Ung i Kungsbacka arbetade med eleverna både i skolan och på fritiden. Och en konfirmandledare från kyrkan kom till skolan.

– Ungdoms-konsulenterna jobbade verkligen som en motkraft till att hitta på tokigheter på fritiden och fanns bland annat på Mötesplats Idrott. De var också inne i skolan mycket och spelade bordtennis och hängde med våra unga och var trygga vuxna. Vi ringde också upp kyrkan och frågade om de hade möjlighet att samarbeta med oss för de har relationer med många ungdomar utifrån konfirmationen. Så vi hade en konfirmandledare som var inne här några dagar i veckan och pratade med ungdomar och fanns som en extra trygghet.

Det sattes även upp kameror på allmänna ytor inne på skolan, men det var något som man hade ansökt om att göra redan våren innan.

Samarbetet var framgångsfaktor

De många insatserna verkar ha gett effekt. För i dag är Åsaskolan en lugn skola, enligt Hanna Hilvenius.

– Jag skulle säga att det har varit lugnt och fint sedan november någon gång och det har verkligen hållit i sig. I dag är det en lugn skola med fokus på god undervisning och de här värdena med att bli en klok och reflekterande ung individ.

Hon tror att det stora samarbetet med flera aktörer är nyckeln till att skolan lyckades lösa situationen.

– Jag tycker att ordspråket ”it takes a village to raise a child” är så sant. Tillsammanskraften när vi vuxna stöttar från alla håll, givetvis i gott samarbete med vårdnadshavarna som vill sina barn det allra bäste, har varit jätteviktig. Både jag och Ulrika Jansson, som också är rektor för årskurs sju till nio, är väldigt stolta över att vi jobbade så tätt med alla vuxna i samhället för att stötta och finnas här för våra tonåringar.

Är det här något ni för vidare till andra skolor?

– Jag har verkligen tänkt på vilka fina resultat man kan få av den kraft som finns i ett samhälle där alla jobbar för våra ungas bästa. Det är något jag pratar varmt om med andra rektorer. Vi är väldigt tacksamma över att så många ville samarbeta med oss, så det har jag lyft fram som en framgångsfaktor, säger Hanna Hilvenius.

Läs även:

Elever i Åsa fortfarande misstänkta efter skolbråk

Skolkameror ska få stopp på skadegörelse i Åsa