Nytt beslut kring politikerbesök på skolorna får kritik

Av Julia Sandstén Vikberg

Kommunens tidigare riktlinjer för politikerbesök på gymnasieskolorna bröt mot lagen. Nu har gymnasienämnden tagit beslut om en demokratifond som ska bevilja medel till skolor som bjuder in politiska ungdomsförbund – ett beslut som möts av kritik från oppositionen och rektorer.

På senaste nämndsammanträdet för Gymnasium och arbetsmarknad togs beslutet om att införa en demokratifond. Fonden ska kunna bevilja medel motsvarande 100 000 kronor per skolenhet, men endast de skolor som väljer att arbeta med politiska ungdomsförbund som en del av sitt demokratiarbete kan få pengar beviljade.

– Vi ser en stor vinning i att politiska ungdomsförbund tillåts vara på skolorna så att eleverna kan träffa jämnåriga med politiska intressen och kan ställa frågor utan att den betygsättande läraren eller klasskamrater dömer en. Vi ser det som en väldigt viktig demokratiaspekt, säger Axel Storckenfeldt (M), ordförande i nämnden.

Politikens inblandning i besök av politiska ungdomsförbund på de kommunala gymnasieskolorna var en stor tvistefråga förra året. Då tog nämnden ett beslut om att införa riktlinjer för politikerbesöken på de skolorna, men rektorerna opponerade sig mot detta. De menade att det är rektorerna som äger beslutanderätten när det gäller huruvida partier ska bjudas in till skolan, och i så fall vilka partier, och överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som gick på rektorernas linje.

– Det är därför som vi nu istället för att ta fram riktlinjer, väljer att avsätta pengar och göra en satsning för de rektorer som väljer att arbeta med ungdomsförbunden som en del av demokratiarbetet, säger Axel Storckenfeldt.

För att finansiera demokratifonden ombudgeteras 1,1 miljoner kronor från gymnasieverksamheten.

– Alla politiska satsningar vi gör handlar om prioriteringar. Det här kommer att finansieras från elevpengen. Det är ett fint sätt att säga att eftersom det rör skolan och medlen kommer att sökas av skolan så tas det också av skolans budget, säger Axel Storckenfeldt.

Allianspartierna och Sverigedemokraterna röstade för förslaget om demokratifonden, och Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade nej. Shabnam Zamani (S), andra vice ordförande i nämnden, är både kritisk till att förslaget lades fram på sittande möte och till förslaget i sig.

– Vi fick ingen information om förslaget innan mötet, så det fanns ingen möjlighet för oss att ha en demokratisk process och ta ställning till vad det innebär. Sedan upplevde vi snabbt, och upplever nu när vi har haft möjlighet att diskutera det, att det här är fråga om en nedskärning. Det är om man som rektor lyder Alliansens order som man kan få tillbaka pengarna som man har lagt in i den här fonden, säger Shabnam Zamani.

Hon är också kritisk till att Alliansen inte hade en dialog med rektorerna innan beslutet togs.

– Från Alliansens sida har man inte haft någon kontakt med rektorerna, vilka är de som berörs av beslutet. Det är ganska tydligt att det här är ett sätt att bestraffa rektorerna för att de inte har lyssnat på de inputs som man har fått tidigare. Det tycker jag är helt fel tillvägagångssätt, säger Shabnam Zamani.

Dan Sadé, rektor på Aranäsgymnasiet. Arkivbild: Julia Sandstén Vikberg

"Ganska låg nivå"

Dan Sadé, rektor på Aranäsgymnasiet, menar att beslutet inte har tagits emot väl från rektorerna.

– Vi som grupp tycker i klarspråk att det är lite tramsigt och på ganska låg nivå. Samtidigt är det också ganska allvarligt om det här får en påverkan på ramarna för gymnasieverksamheten och i slutändan undervisningen, det blir därifrån som de här pengarna tas. Det handlar också om att det ingår i skolornas uppdrag att jobba med demokrati, men hur vi gör det bestämmer vi själva. Det här är någon form av detaljstyrning som sänder en signal om att man inte har en tilltro till att vi klarar av att göra det själva på ett kvalitativt sätt, säger Dan Sadé.

Han ser det här som ett nytt sätt för politiken att lägga sig i hur skolorna jobbar med besök från ungdomsförbunden.

– Det är ganska tydligt att det finns en direkt koppling till frågan som tidigare har varit uppe för diskussion. Där har förvaltningsrätten fastslagit det de har fastslagit, och nu väljer politiken en annan väg. Politiken har rätt att använda och styra ekonomiska medel på det här viset, men jag tycker att det blir på en låg nivå, säger Dan Sadé.

Läs även:

Kommunens riktlinje bröt mot lagen – rektorer får rätt

Rektorerna överklagar beslut om politikerbesök