Debatt: Satsa på välfärdens kvinnor

Internationella kvinnodagen är en viktig dag att uppmärksamma situationen för kvinnor runt om i världen. I en internationell jämförelse är det lätt att slå sig för bröstet här i Sverige. Vi har inga diskriminerande lagar eller formella hinder när det gäller jämställdhet. Kvinnor är mer högutbildade än män, vi har en utbyggd barnomsorg och flera välfärdsreformer som andra länder bara kan drömma om. Men nu ser vi att jämställdheten har stannat av eller börjat gå bakåt på centrala områden.

En allvarlig utveckling vi ser är att livslängden för arbetarkvinnor sjunker. Samtidigt som övriga befolkningen lever allt längre går utvecklingen för kvinnor i den här gruppen i fel riktning. Många är de kvinnor som slitit ut sig i välfärdens kvinnodominerade yrken och som lever med låg pension och ekonomisk standard till följd av deltidsarbete eller sjukskrivning. För S-kvinnor är det uppenbart att några av de viktigaste prioriteringarna framåt handlar om att satsa på välfärden och att förbättra arbetsvillkoren för den yrkesgrupp som varje dag skapar det välfärdssystem som vi är så stolta över.

S-kvinnor anser att finansieringen till välfärden måste öka och att statsbidragen till Sveriges kommuner och regioner ska indexeras för att möta pris- och löneutvecklingen. Välfärden ska inte urholkas i takt med inflationen. Vi stödjer också fackförbunden Kommunals och Sveriges Lärares krav på minimibemanning för att komma åt de slimmade verksamheterna inom skolan och omsorgen.

Vi menar att detta är en ödesfråga för kvinnors rättigheter och den svenska modellen. Idag är det välfärdens kvinnor som kompenserar för nedskärningarna med sina kroppar. Vi får återkommande rapporter från förskolan, vården och hemtjänsten om anställda som måste springa snabbare, som rationaliserar bort raster, som inte längre hinner inte vara en medmänniska.

Välfärden utgör fundamentet i det svenska samhället, och det är i hög grad kvinnor som bär välfärden på sina axlar. Istället för nedskärningar behöver välfärden återuppbyggas med rimliga löner, bättre arbetsvillkor och en arbetsmiljö värd namnet. Det är nog nu. Kvinnor ska inte behöva betala för fortsatta nedskärningar med sin hälsa.

Annika Strandhäll, ordförande S-kvinnor
Christel Eriksson, ordförande S-kvinnor Halland