Onsalabon ska leda toppklubben i Champions league

Av Christian Johansson

Robert Vilahamn hade inte anställt sig själv som assisterande tränare. Nu är Onsalabon tillbaka som huvudtränare i toppklubben BK Häcken. Första riktiga uppdraget är i fotbollens absoluta finrum – Champions league.

BK Häckens herrlag värmer upp i höstsolen. På planen bredvid är Onsalabon Robert Vilahamns nya vardag. En flytt en plan i sidled men det är en flytt som betyder betydligt mer för 38-åringen.
Robert Vilahamn verkade först i Örgrytes IS:s akademi innan han tog Qviding till två raka seriesegrar och valde till slut att tacka nej till locktoner som huvudtränare i superettan för att bli assisterande i BK Häckens herrar i allsvenskan inför säsongen 2019.
– Jag ville in i elitfotbollen och jag kände att jag hade gjort snabba år i Qviding och Öis så jag ville veta vad nästa steg innebär. Om jag ska bli långvarig som tränare ville jag vara klok för att ta rätt steg för att bli så bra som möjligt. Det kändes bättre än att vara huvudtränare i superettan med begränsade resurser.

Lärde sig räcka upp handen

Anledningen var för att det kändes stabilare, det var mindre press och Robert Vilahamn kunde fokusera på pro-utbildningen (som gör att han får leda lag på alla nivåer). Det blev nästan två säsonger som assisterande tränare i allsvenskan. Först bakom Andreas Alm och sedan Per Mathias Högmo. Faktum är att Robert Vilahamn räckte upp handen när Andreas Alm lämnade Hisingenklubben i våras. Det var en läxa han lärde sig från tiden i Örgryte IS. När de rödblåa sparkade Marcus Lantz 2017 fanns Vilahamn i akademin. Han ville ha en tränarroll i seniorlaget men sa inget.
– De frågade efteråt: "Varför sa du inget?". Det gjorde jag nu.




Robert Vilahamn hade varit tydlig mot sportchefen Martin Ericsson att han såg rollen som assisterande tränare som en kortare fas i sin karriär. Han var med i rekryteringsfasen till herrlaget men själv räknade han ganska tidigt bort chansen att få jobbet. Det fanns mer meriterade namn på bordet och tabelläget var prekärt. Jobbet gick till Per Mathias Högmo som bland annat tränat Norges landslag.
Men när sedan föreningen sparkade damtränaren Mats Gren behövde inte Robert Vilahamn söka jobbet – han erbjöds det.
– Utifrån den profil de letade efter var tydligen jag bäst för gruppen och truppen. Det var smickrande. De har gjort en analys att min typ av ledarstil passar, så jag tvekade ingenting, säger han efter att ha genomfört sitt andra pass som huvudansvarig.

"Trygg med att vi ska vinna"

Årets SM-guld är kört – det har redan Rosengård vunnit. Istället är fokus helt klart på Champions league. BK Häcken har inlett med två storförlusten men chansen till avancemang lever. Robert Vilahamns kontrakt med klubben sträcker sig över denna och kommande två år.
– Om man ska vinna många år i rad eller ta sig långt i Champions league behöver man utveckla ett grundspel som gör att man vinner över tid. Jag försöker tänka på att vi ska vinna nästa år, men fokus kommer vara på utveckling och prestation och genom det ska vi vinna. Jag kommer inte kolla tabellen varje dag. Jag är trygg med att vi ska vinna, säger Vilahamn som vunnit serien de fyra senaste åren som huvudansvarig.
Är du en annan huvudtränare efter de två läroåren som assisterande?
– Jag vill gå tillbaka och vara den typen av huvudtränare jag var. Men jag har fått mycket grejer som man inte kan få utan att vara här, säger han och blickar mot Häckens hem. Vilahamn lyfter fram hur han nu förstår de moderna träningsverktygen som finns och att han själv vet hur de ska hanteras.
– Jag är mer förberedd för att ha hand om en tränarstab. Hade jag inte haft den kunskapen hade jag mer fått lita på folk. Nu kan jag en del om allt och kan fokusera på att vara en bra ledare, det krävs att man portionerar ut detaljerna på elitnivå, säger 38-åringen som även är med i tränarstaben i Onsala BK:s P10-lag.




Varför är det som huvudtränare du är bäst?
– Det är lite egoistiskt men får man en grupp att göra något bra, så mår jag bra själv. Om jag är assisterande så gör jag en liten del, och det känns bra men om vi lyckas så beror det inte på att jag la helheten. Sedan finns det en frustration att tränare gör saker som jag tycker de borde gjort annorlunda. Det blir en konflikt, hur mycket ska man peppa den andra att göra annorlunda. Jag vill själv inte ha assisterande som inte tror på det jag gör, säger han och fortsätter:
– Den konflikten gör att jag mycket hellre vill vara huvudtränare. Jag kan portionera ut saker, det är jag bra på. Jag är inte världens bästa assisterande tränare. Jag hade inte anställt mig som det men jag hade anställt mig som huvudtränare, så trygg är jag i det.