Debatt: Klimatanpassning som faktiskt fungerar

Svensk klimatpolitik har länge präglats av höga ambitioner men högst begränsade resultat. Det är inte ett givet tillstånd, utan en konsekvens av hur vi väljer att prioritera.

Klok klimatanpassning handlar i huvudsak om att stärka kommunens befintliga strukturer, inte att bygga om dem från grunden efter dyra ideologiska måttstockar. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) betonar i sitt ställningstagande från 2024 att kommuner bör prioritera åtgärder som ger flera nyttor samtidigt och som är ekonomiskt rimliga att genomföra inom ordinarie planering och investeringar. Det är ett synsätt som ligger nära en borgerlig förvaltningsprincip: att arbeta systematiskt, kostnadseffektivt och med tydlig koppling till drift och ansvar.

Ett område där Kungsbacka kommun kan utveckla arbetet är klimatanpassning av befintliga byggnader och verksamheter. Längre värmeperioder och kraftigare skyfall påverkar både livsmiljö och energiförbrukning. Genom att optimera styrningen av ventilation, solavskärmning, samt hantering av vatten och värme kan man minska behovet av tillfälliga lösningar och samtidigt sänka driftskostnader. SKR lyfter att energieffektivisering och flexibilitet är centrala delar av ett modernt klimatarbete, särskilt i ett läge där energisystemet är under omställning och där robusthet är en del av civilt försvar.

I planeringen av den byggda miljön är klimatanpassning redan en del av lagstiftningen. Det som återstår är att systematiskt arbeta med lokala riskbilder. För Kungsbacka innebär det att tätorter och verksamhetsområden kan utvecklas med tydlig hänsyn till värme, vatten och markstabilitet utan att det kräver omfattande omtag. En viktig del är att skapa ytor som medvetet kan ta emot och fördröja stora mängder regnvatten vid kraftiga skyfall, till exempel parker, torg och grönytor som tillfälligt fungerar som dagvattenkärl. Det är en lösning som både minskar översvämningsrisk för bostäder och stärker stadens motståndskraft.

Gröna väggar är ett annat exempel på praktisk klimatanpassning. De kan bidra till att hantera stora mängder regnvatten, förbättra mikroklimatet och samtidigt ge estetiska värden i tät stadsmiljö. I kombination med översvämningsbara ytor skapar de en stad som tål vädervariationer utan att förlora funktion.

En framtida fråga för Kungsbacka är också att kunna reglera inflödet av havsvatten till Kungsbackaån vid extremväder. Det är en tekniskt komplex men ändå realistisk åtgärd som kan skydda både centrala delar av staden och viktiga samhällsfunktioner.

Kungsbacka har goda förutsättningar att fortsätta utveckla klimatanpassningen i den riktningen. Det handlar inte om att förändra allt, utan om att använda de verktyg som redan finns, det vill säga planering, drift, upphandling och energisystem, på ett sätt som gör kommunen mer robust i ett klimat som förändras. Det går att göra både klokt och kostnadseffektivt.

Henrik Laurén, Kungsbacka

Läs mer debatt:

Debatt: Sagan om en staty

Debatt: Våra äldre förtjänar trygghet

Debatt: Ge oss siffror så vi kan rösta på riktigt