Efter att ha varit anställd i kommunen i över 25 år och hela denna tid fått höra att vi ska jobba solidariskt och att ställa upp när det krisar är inte bara en självklarhet, utan mer eller mindre en skyldighet. Åt ena hållet, och det hållet gynnar inte oss på golvet. När vi behöver hjälp av chefer, HR eller liknande tar det till 99 procent stopp.
Var finns solidariteten och krishjälpen då? ”Håll käft och jobba” är något som blivit förmedlat många gånger, fast pedagogiskt inlindat i bomull. Vi flyttas runt som pjäser på ett schackbräde eller hamnar mellan stolarna när våra kroppar är trötta, slitna och vi inte orkar mer.
Det gamla uttrycket ”sparka neråt och slicka uppåt” borde vara kommunens slogan, för det är precis vad som sker.
Trött, sliten och besviken
Anmälan om vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada
Han bestämde sig tidigt. Musiken skulle bli hans liv. Så blev det också för Säröbon Ebbot Lundberg, som inte alls känner sig färdig ännu. – Som sångare ser jag inga hinder för att hålla på i många år till, säger han.


