Debatt: Vem granskar undervisningen när resultaten sjunker?

När meritpoängen sjunker och allt fler elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg återkommer samma förklaringar: lässvårigheter, NPF-diagnoser och bristande studiemotivation. Självklart finns dessa utmaningar och de ska tas på största allvar.

Vid verksamhetsbesök hör vi ofta samma sak från elever: skillnaderna mellan lärare är stora. Det handlar om undervisningsskicklighet, ledarskap och förmågan att skapa studiero. Upplevelsen är tydlig, kvaliteten varierar mer än den borde.

Sanningen är att skolan ofta har blivit snabbare på att förklara misslyckanden än att förändra undervisningen.

Vi vet från forskning och erfarenhet att lärarens förmåga att undervisa är en av de enskilt viktigaste faktorerna för elevers kunskapsutveckling. Trots det saknas i många fall en systematisk och tydlig uppföljning av hur undervisningen faktiskt fungerar i klassrummet.

När elever inte når målen sätts åtgärdsprogram in, extra anpassningar görs och ibland initieras utredningar om diagnoser. Men hur ofta ställs motsvarande krav på att utveckla undervisningen? Hur ofta granskas metoder, struktur, tydlighet och ledarskap i klassrummet? Det är obekväma frågor men nödvändiga.

Rektorer har ansvar för undervisningens kvalitet, huvudmän ska följa upp resultat och nationella myndigheter granskar skolor. Ändå ser vi stora skillnader mellan skolor och klassrum. En viktig orsak är att uppföljningen ofta blir indirekt. Fokus ligger på betyg och provresultat, inte på vad som faktiskt sker i undervisningen.

Liksom i alla yrken varierar lärares skicklighet och erfarenhet. De flesta gör ett mycket gott arbete men det finns också undervisning som inte håller måttet. Det drabbar i första hand de elever som redan har det svårt.

Att erkänna detta är inte att skuldbelägga en yrkesgrupp. Det är att ta ansvar för skolans kärnuppdrag.

Vi Sverigedemokrater vill därför stärka rektorernas pedagogiska ledarskap och införa en tydligare uppföljning av undervisningens kvalitet, inte bara av elevernas resultat. Elever har rätt till skickliga lärare, studiero och en undervisning som ger dem bästa möjliga förutsättningar att lyckas.

Att ensidigt förklara bristande resultat med elevens svårigheter riskerar att sänka ambitionerna och i förlängningen svika de elever som skolan är till för. Vi måste sluta att ensidigt fråga vad det är för anpassningar eleven behöver, och vidga frågan till: Har vi gjort allt för att undervisningen ska fungera?

Anna-Karin Granberg (SD), ledamot Nämnden Förskola & grundskola

Susanne Andersson (SD), ledamot Nämnden Förskola & grundskola

Läs mer debatt:

Debatt: Sagan om en staty

Debatt: Våra äldre förtjänar trygghet

Debatt: Ge oss siffror så vi kan rösta på riktigt