"Vi vill ha alla elever i skolan"

Av Christina Forlin

– Har vi gjort fel, får vi se över det!
Elin Hysén, (L), ordförande i nämnden för Gymnasium och arbetsmarknad, bemöter nu kritiken från föräldrarna till Hanna som varit hemma flera månader från gymnasiet.

I tisdagens Norra Halland berättade vi om Hanna*, som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och om hennes långa historia av frånvaro i skolan på grund av bristande stöd. Sedan dess har flera föräldrar hört av sig om en liknande situation, både på gymnasiet och i grundskolan.
För Hanna började höstterminen lovande. Hon hade kommit in på Introduktionsprogrammet på Elof Lindälvs gymnasium, med individuell inriktning, och det kändes som ett bra alternativ för henne att börja där, ansåg föräldrarna Angelica och Peter.
De första två veckorna var Hanna i skolan, men sedan klarade hon inte mer utan det stöd hon behöver. Nu är föräldrarna förtvivlade och utmattade över att få ligga på skolan om att dottern ska få den stöttning som hon har rätt till enligt skollagen.
– Vi vet inte vad vi ska göra, säger Angelica och Peter
– Vi upplever att kommunen bollar tillbaka ansvaret på oss, säger de och har anmält kommunen och gymnasiet till Skolinspektionen.

Ekonomiska anpassningar

Enligt gymnasiechefen Amra Salihovic har ekonomiska anpassningar varit nödvändiga det senaste året. Effekterna av besparingarna syns i verksamheten nu, enligt henne.
– Vi har varit tvungna att skruva på vissa arbetssätt, men med ambitionen att inte tumma på kvaliteten, sa hon i tisdagens Norra Halland.

Vill ha skolnärvaro

Elin Hysén förstår föräldrarnas oro över att dottern inte går till gymnasiet.
– Vi vill ha alla elever i skolan, det är självklart, säger hon.
– Alltid när det händer något så här får vi se över och titta på orsaken till att det inte fungerar. Eftersom ärendet nu ligger hos Skolinspektionen avvaktar vi deras uttalande, men målsättningen är självklart att alla elever ska gå igenom gymnasiet, betonar Elin Hysén.
– Bristande skolgång kan få långtgående konsekvenser, både för individen och för samhället, säger hon.
Hon tillträdde som ordförande i nämnden vid årsskiftet efter att Ulrika Landergren avgått, och är medveten om att nämnden under flera år haft besparingskrav på sig.
– Kommunen har jämfört genomsnittskostnader per elev i Kungsbacka med jämförbara kommuner i Sverige och fann att vi låg för högt. Därför har vi inte fått full volymuppräkning för eleverna under några år, säger Elin Hysén.
Det innebär att nämnden inte har kompenserats fullt ut när antalet elever ökat.

Skolmiljard till lovskola

Den extra pott med pengar som Skolmiljarden tillförde har gått rätt in i verksamheten enligt Elin Hysén. Det var regeringen som under våren 2021 beslutade med anledning av pandemin att stärka skolväsendet med en miljard, och i Kungsbacka fördelades bidraget proportionellt efter antalet barn i åldrarna 6-19 år. För gymnasienämnden innebar det en utbetalning i våras på 2 745 920 kronor och i höstas drygt 706 000 kronor.
– De pengarna har gått till elever som har haft svårt att klara betygen, och redan i våras startade vi både med kvällsskola och lovskola.



*Hanna heter egentligen något annat.