NYHETER 2021-11-16 KL. 11:50

Dottern utan skola i två månader

Av Christina Forlin

I två månader har Hanna varit hemma från skolan.
– Hon klarar inte att gå dit, hon får inte det stöd och de anpassningar hon behöver, säger mamma Angelica.

Dottern utan skola i två månader
Angelica Larsson kämpar för att dottern ska få den utbildning hon har rätt till. "Men nu är hon traumatiserad genom skolgången och drar sig tillbaka hemma". Foto: Christina Forlin

Gymnasiet skulle bli en nystart för dottern. Föräldrarna hade hört mycket gott om Elof Lindälvs introduktionsprogram, med individuell inriktning och det kändes som ett bra alternativ för dottern att börja där. Men de hoppades för mycket. Nu har Hanna, som egentligen heter något annat, varit hemmasittare i två månader.
Hanna, som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, har en lång historia av frånvaro i skolan på grund av bristande stöd.
– Det hela blev tydligt när hon började årskurs fem när kraven i skolan ökade, säger pappa Peter.
Under flera år i högstadiet drabbades Hanna av ångest så fort hon skulle gå till skolan. Åtgärderna från skolans sida uteblev och föräldrarna fick driva att dottern skulle få det stöd hon hade rätt till.
– Vi anmälde grundskolan till Skolinspektionen och fick rätt. Till slut fick Hanna en coach och det vände i årskurs åtta, men det blev aldrig riktigt bra då det tar mycket tid och energi att ta sig tillbaka till skolan efter en lång tid hemma. Det var först när nian slutade som ångesten släppte.

Ville till Munkagård

När det var dags att söka till gymnasiet visste Hanna precis vad hon ville, önskan var att gå på Munkagårdsgymnasiet med inriktning mot djur.
– Det finns ett spår där för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf-spåret, men hon hade inte tillräckliga betyg för det eftersom hon varit frånvarande så mycket, säger Angelica.
Den utbildningen hade passat Hanna bra tror hon.
– Hon tycker mycket om djur och har haft hästar som sitt stora intresse sedan hon var liten.

Förhoppnigsfulla ändå

Då hon inte kom in på Munkagård så kändes Elof Lindälv ändå som ett bra alternativ. Och det började lovande.
– Vi hade möten med personal från gymnasiet i våras (så kallad SIP-möten, Samordnad individuell plan) och det hela verkade väldigt bra, men när Hanna sedan började har hon inte fått det stöd som utlovades.
De två första veckorna var hon där.
Men sedan klarade inte Hanna mer utan det stöd hon behöver.
Nu är föräldrarna förtvivlade och utmattade över att få ligga på skolan om att dottern ska få det stöd hon har rätt till enligt skollagen. De hade hört mycket gott om Introduktionsprogrammet och undrar nu om det kan vara en organisationsförändring som ligger bakom att skolan inte lever upp till ryktet.
– Vi vet inte vad vi ska göra, säger Angelica och Peter.
– Vi upplever att kommunen bollar tillbaka ansvaret på oss.

Kämpar på

De känner sig helt dränerade men drivs av orättvisan.
Och nu har de anmält kommunen och gymnasiet till Skolinspektionen.
– Kungsbacka är en välmående kommun som går med vinst, det borde inte vara så här, säger Angelica.
Hanna vill gå till gymnasiet, men klarar inte att vara där utan rätt stöd. Hon behöver att någon möter upp henne, talar tydligt om vad och varför hon ska göra saker och stöttar när det blir för svårt.
– Nu är skolan bara ångestfylld, säger Angelica.
Skolan är skyldig att agera snabbt enligt lag och göra en skyndsam utredning.
Men det går trögt enligt Angelica.
Då skolan i nuläget inte kan erbjuda det stöd Hanna behöver så har föräldrarna begärt att skolan ska leta efter en praktikplats.
– Nu går hon bara hemma utan någon meningsfull aktivitet, säger de.
Även om Angelica och Peter är slutkörda är det en liten tröst att de känner stöd från andra vårdnadshavare i liknande situation.
– Hanna är tyvärr inte det enda barnet som drabbas av att skolan inte har de resurser som krävs för att ge rätt stöd och anpassningar till barn med npf.
Jättetrötta och ledsna kämpar de på för att Hanna ska få den utbildning som hon har rätt till.
– Men nu är hon traumatiserad genom skolgången och drar sig tillbaka hemma.

Läs gymnasiechefens svar



Det säger skollagen:
Elevers rätt till stöd regleras genom skollagen på flera ställen.
Här är två exempel från skolverket.se

Vad innebär individualiserad utbildning och det kompensatoriska uppdraget?
Barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, det som ibland kallas för ”det kompensatoriska uppdraget”.

Utbildningen ska vara individualiserad, vilket betyder att den kan behöva utformas på olika sätt beroende på barnens eller elevernas individuella förutsättningar och behov. Därför kan skolan behöva använda sig av stöd, stimulans och det som kallas för särskilt stöd.
Källor: 1 kapitlet 4 § och 3 kapitlet 2 § skollagen.

Vad gäller för elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla kunskapskraven?
Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Det gäller även elever som uppnår de mål som minst ska uppnås, eller får godkänt betyg. I förarbetena understryks att huvudmannen inte kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Rätten att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål gäller alla elever.

Rätten till särskilt stöd gäller däremot bara elever som inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller, om det gäller ämnesområden, de kravnivåer som gäller.
Källor: 1 kapitlet 4 §, 3 kapitlet 2 § skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap valfrihet och trygghet), sidan 662 samt proposition 2013/14: 148 Vissa skollagsfrågor, sidan 27-29.

Fakta om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för många olika tillstånd eller diagnoser. Några är adhd, autismspektrumtillstånd (AST) och Tourettes syndrom.
Källa: spsm.se



Manegen kan öppna igen
SPORT 2021-12-06 KL. 19:00

Manegen kan öppna igen

Ridhusets tak har klarat sig

SENASTE TV-NYHETERNA

Premiär för covidbevis
NYHETER 2021-12-06 KL. 11:50

Premiär för covidbevis

De flesta Gardellbesökarna var väl förberedda

Här drillas framtidens elitspelare
FOTBOLL 2021-12-06 KL. 10:00

Här drillas framtidens elitspelare

Tiovåningshus på gång i norr
NYHETER 2021-12-06 KL. 08:04

Tiovåningshus på gång i norr

Nästa år börjar nya Björkris ta form

Coop satsar på framtiden
NYHETER 2021-12-06 KL. 06:40

Coop satsar på framtiden

Hoppas äntligen komma igång med sin utbyggnad

Pampigt centrumhus på Klicktoppen
KULTUR & NÖJE 2021-12-05 KL. 20:00

Pampigt centrumhus på Klicktoppen

Violinist och musikpedagog från Kungsbacka premierade
NYHETER 2021-12-05 KL. 18:00

Violinist och musikpedagog från Kungsbacka premierade

Debatt: Oansvarigt och osolidariskt vägra covidvaccinering
DEBATT 2021-12-05 KL. 15:00

Debatt: Oansvarigt och osolidariskt vägra covidvaccinering

Olycka med lastbil
BLÅLJUS 2021-12-05 KL. 10:26

Olycka med lastbil

Garaget i Särö får stå kvar
NYHETER 2021-12-05 KL. 09:30

Garaget i Särö får stå kvar

Nu JO-anmäls byggnadsnämden på nytt

Fler nyheter

LÄS SENASTE E-TIDNINGEN


Fler E-tidningar

SENASTE NYTT

SPORT 2021-12-06 KL. 19:00
Manegen kan öppna igen
NYHETER 2021-12-06 KL. 11:50
Premiär för covidbevis

Fler nyheter

DÖDSANNONSER

Läsarbilder på snöigt Kungsbacka

Läsarbilder på snöigt Kungsbacka

Norra Halland bad läsarna om bilder från snövädret och fick en hel drös med fina bilder. Bläddra i bildspelet för att se några av dem.