Bostäder i Forsbergen är ett ämne som diskuterats länge i Kungsbacka. För några år sedan ville ett par bolag bygga 8 000 nya bostäder i området. Nu handlar det sannolikt om några hundra fördelade på sex ärenden som är på väg genom den kommunala processen.
Redan 2006 pekade kommunen ut Forsbergen som ett tänkbart bostadsområde som borde utredas. 2022 fanns området med i en översiktsplan och tidigare i år också i en fördjupad översiktsplan.
För fem år sedan ville ett konsortium där byggbolaget Brixly och fastighetsbolaget Balder ingick bygga 8 000 bostäder för ungefär 20 000 invånare i Forsbergen. Det sa kommunen nej till och de nu aktuella ärendena handlar tillsammans sannolikt om några hundra bostäder.
– Hur många det blir avgörs senare, under arbetet med detaljplanen där man tittar närmare på antal hus, tätheten, olika upplåtelseformer med mera, säger kommunalrådet Fredrik Hansson (C).
Den 20 oktober beslutade kommunstyrelsen att inleda detaljplanläggning för fastigheterna Hammerö 7:19, Kungsbacka 5:2 och Kungsbacka 5:3 efter att ett antal fastighetsägare som vill bygga bostäder i Forsbergen ansökt om planbesked och efterlyst en detaljplan. Fredrik Hansson och oppositionsrådet Magdalena Sundqvist yrkade vid beslutet om planbesked på ett tillägg om att samordning av infrastruktur som gator och VA med närliggande projekt ska beaktas särskilt innan arbetet med detaljplanen påbörjas. Syftet är att göra processen mer kostnadseffektiv.
Annars råder i det här läget politisk enighet om Forsbergens framtid enligt Fredrik Hansson.
– Jag hör inte hört någon som sagt att där ska det inte byggas. Det är ett centrumnära och bra läge som passar bra för bostäder. Totalt handlar det om en yta på 100 hektar, så det kommer att finnas gott om skog och vandringsstigar kvar, säger Fredrik Hansson.
Den delen av Forsbergen som kommit längst i processen är ett tänkt bostadsområde i södra Forsbergen (fastighet Hammerö 13:7 med flera). Där arbetar kommunen nu med att ta fram en detaljplan. Området ligger öster om Varbergsvägen och är 17 hektar stort och marken ägs av Balder, Brixly och Eksta. I begäran av planbesked fanns inga siffror på tänkt antal bostäder. Däremot har kommunen i en förstudie skissat på 300 bostäder. Förstudien gjordes på uppdrag av kommunstyrelsen, men något beslut om antal togs inte.
Enligt tidsplanen ska förslaget till detaljplan ut på samråd innevarande kvartal, granskas kvartal fyra 2027 och antas under kvartal tre 2028.
– Den tidsplanen är nog inte helt uppdaterad. Jag bedömer att den kommer att bli framflyttad åtminstone några månader, säger Ida Lennartsson, planchef på Kungsbacka kommun.
Tanken är att det ska byggas både småhus och flerfamiljshus i området.
I ytterligare tre fall har Kungsbacka kommun lämnat besked att lämpligheten att bygga bostäder ska prövas i en detaljplan. Det handlar om Hammerö 7:3 (granne med Hammerö 13:7), Kungsbacka 5:1 och Gåsevadholm S:1.
I det sistnämnda fallet delade fastighetsägaren Gåsevadholm/Kåberg i sin begäran om planbesked upp sina byggplaner i områden. Intill Forsvägen vill man bygga 120 terrasshus i radhusstil. Längre söderut på fastigheten, vid Saxofonvägen, vill exploatören bygga 500 lägenheter i hus med tre till fem våningar. De "stadsmässiga" kvarteren ska bli en "ryggrad" i bergets utbyggnad och ha affärslokaler i bottenplan samt underjordiska parkeringar.
Det nyligen beslutade planbeskedet om Hammerö 7:19, Kungsbacka 5:2 och Kungsbacka 5:3 hamnar nu, precis som alla andra ärenden, på kommunens väntlista.
– Från väntlistan ska vi prioritera in ärenden i startplanen. Startplanen för 2027 är klar och i den ingår norra delen av Gåsevadholm S:1. Arbetet med startplan för 2028 kommer vi att börja med inom kort, säger Ida Lennartsson.
I augusti eller september nästa år sammanställs sedan en startplan för 2028.
Och när en detaljplan är klar kan det hända att den överklagas.
– När det gäller Hammerö 13:7 är det troligt att detalplanen överklagas. Det betyder att om vi håller tidplanen så kan byggstart där gissningsvis ske någon gång efter 2030, säger Ida Lennartsson.

Foto: Tove Eliasson
Drönarlarm tvingade tåget att utrymmas fem gånger • Besökte hemliga platser • ”Min fru tyckte inte om att jag skulle åka”
74 medaljer på två tävlingar
Deras yngsta dotter lever med en sällsynt genetisk avvikelse som bland annat inneburit att hon har haft svårt att lära sig gå och prata. Nu har föräldrarna startat en insamling för att kunna finansiera en assistanshund. – Jag tror att det hade gett henne så mycket och tagit bort mycket oro och stress, säger Pernilla Skantz.




