Dystra siffror - så få katter hittar hem igen

Av Carl Schöndell

Norra Halland har tidigare skrivit om katten Gizmo som hittade hem efter fyra månader. Även vår egen nyhetschef Ronny Karlsson fick tillbaka sin katt efter oroliga timmar, dagar och veckor. Men för de allra flesta katter som springer iväg, så hittar de aldrig hem igen.
– Alla vi hittar får nya hem, men det är bara en av tio som hamnar hos sin ägare, säger Karin Sundberg på Djurskyddet.

När katter kommer på tal i nyhetsform så handlar det oftast om solskenshistorier om hur en katt varit borta en längre tid men på ett, ibland mirakulöst sätt, hittat hem igen. Det kan handla om att en privatperson hittat katten eller att katten plötsligt står där på verandan och krafsar på dörren. Men det är långt ifrån hur verkligheten se ut.
– I bästa fall hittar en av tio katter hem till sin ägare, är de inte id-märkta har vi inte en chans. Vi kan annonsera i våra kanaler och lappa områden, men en okastrerad hane kan röra sig flera mil per dygn så de kommer ofta utanför sitt område, säger Karin Sundberg på Djurskyddet Norra Halland.

Det hör inte heller till ovanligheterna att katter springer bort.
– I år har vi tagit hand om nästan 170 katter och det finns förstås många som vi inte vet om.
Och hur bra de klarar sig beror helt och hållet på hur deras uppväxt har sett ut. Allra mest problematiskt är det för katter som blivit matade och bara lekt med leksaker hela livet.
– Tamkatter är inte vildkatter så de har inte förmågan att försörja sig via jakt. De överlever sällan längre än två år. När vi stöter på en katt som bara lekt och fått allt serveras så är det bara skinn och ben efter tre månader, säger Karin Sundberg.

Förhöjd status
Men det finns ett ljus i slutet av tunneln. Den första januari blir det lag på att man måste id-märka sin katt.
– Det är något som funnits hos hundar i många år. Det kommer höja kattens status som familjemedlem. Det kommer också göra det mycket lättare för oss. Om en kattägare id-märker sin katt så är det bara för oss att skanna den och så ser vi vart ägaren är direkt, säger Karin Sundberg.

Sundberg förklarar också att det finns en kunskapsbrist om vad man ska göra när ens katt försvinner. Och att i för många fall så bryr man sig inte tillräckligt om sin katt för att söka upp den, utan hoppas och tror att den klarar sig bra av sig själv.
Vad gör man då, om ens katt försvinner?
– Man efterlyser i lokala kanaler, det finns mycket information på nätet och Facebook är jättebra sätt att hitta katter på. Det finns en sajt vilse.nu där man kan efterlysa sin katt. Bästa är att lappa området, är det en innekatt så är den oftast inom 100-200 meter och kommer fram när det är mörkt. Så ska du leta efter din innerkatt så gör du det bäst på kvällen, säger Karin Sundgren.

Men även om 90 procent av alla bortsprungna katter inte hittar hem igen, så hittar de åtminstone nya hem.
– Alla katter som vi hittar, får antingen komma hem igen eller hittar nya hem via adoption. Förra året tror jag vi kom upp i 168 katter och jag tror vi kommer landa någonstans i närheten även i år, säger Karin Sundgren.