Nöjeskrönika: Hot eller möjlighet? Det mesta går att lösa med AI i dag

Av Ronny Karlsson

Ett hot eller en möjlighet? Meningarna går i sär, men en sak är säker. Vi lär inte kunna stoppa AI och dess framfart.

Det händer snabbt nu. Vi som varit med ett tag har lärt oss att nya påhitt ofta möts med skepsis av vissa, medan andra omfamnar det direkt och ser till att lära sig.

Musikvärlden har upplevt detta flera gånger. När CD-n kom var den ett hot mot LP-skivorna och samma sak med DVD-n, som slog ut de gamla VHS-banden.

Och visst har det också blivit så, även om LP-skivorna blivit coola igen hos framför allt musiknördar. I dag är det i stället Spotify som ifrågasätts och kritiseras, med alla rätt, men inte kommer sådana tjänster att försvinna.

Nu är det AI som är hotet som många pratar om. Med all rätt kan jag tycka, för just nu känns det som en betydligt större förändring än de jag nämnt här ovan.

Dessutom går det snabbt. Illustratörer har protesterat när deras jobb görs gratis av AI, och många gånger blir det dessutom lika bra. Jag har full respekt för att det blir upprört och att man tappar stora delar av sina intäkter. Det sker dessutom i en bransch där de flesta inte har blivit miljonärer utan mer försökt att överleva genom att jobba med något man verkligen brinner för.

Samma sak sker inom musiken. AI-genererad musik växer otroligt snabbt och det finns skivbolag som har sajnat AI-musiker, om man nu får kalla dom för musiker.

Eller oss, ska jag kanske skriva. Det är nämligen så att jag sitter hemma och leker med AI-musik ibland. Jag är absolut inte musiker, men det här är min chans att få känna mig som den rockstjärna jag drömde om att bli i tonåren. Nu var jag alldeles för lat för att lära mig att spela bra på den gitarr jag hade. Men det hindrade inte drömmarna.

Jag har väl kanske inte samma drömmar i dag, men det är jäkligt roligt att hålla på och pyssla med den här AI-musiken. Jag skriver alla texter själv, sedan ger man direktiv om instrument, genre och en del uppdelningar i låten med bland annat verser och refräng.

Sedan trycker du på en knapp och några sekunder senare har du två versioner på låten. Dessa kan du sedan ändra hur många gånger du vill.

Nu är jag kanske inget större hot mot de stora artisterna, jag tror jag som mest fått 25 likes i den app jag använder, men för mig har det blivit en kul hobby. Jag ser mig mer som ett källarband som spelar utan större ambitioner för att det är kul, och det kommer att stanna där.

Sedan är det förstås kul när min fru Riitta som tvingas lyssnas på mina alster faktiskt tycker det är ganska bra ibland.

Men givetvis tar AI-musiken lyssningar från ”vanliga” artister. Och inte heller här kommer vi att kunna stoppa det.

Sådan är utvecklingen och det är nog bara att acceptera. Och ärligt talat, hur många saknar kvaliteten från ett VHS-band i dag?

Samtidigt måste vi lära oss att hantera AI med respekt. I fel händer kan saker och ting snabbt bli väldigt obehagligt för många. Och nog vill vi ha kvar musiker även i framtiden…

***

Nytt år, nya löften? Nja, mitt bästa nyårslöfte är att inte lova något. Men jag funderar på hur mycket pengar till exempel gymmen tjänar på de årskort som köps i samband med ett nyårslöfte, men som sedan blir liggande i en byrålåda efter några veckor.

***

Det kan ha hänt att jag kört för fort någon gång i livet. Men jag undrar ändå: ni som kör som stollar i era företagsbilar på morgnarna och gör galna omkörningar över helstreckade linjer på till exempel Varbergsvägen. Har ni tänkt på att loggan syns ganska tydligt? Har ni tänkt på att i alla fall inte jag i första hand väljer ett företag som marknadsför sig på det sättet?

***

Vissa artister i band går bara inte att ersätta. Tänk er Rolling Stones utan Mick Jagger. Eller Beatles utan Paul McCartney. Det skulle gå att argumentera på samma sätt när det gäller Marie Fredriksson i Roxette. Men efter att ha sett konserten i Linköping före jul får jag konstatera: Jäklar vad duktig Lena Philipsson är som Per Gessles vapendragare numera. I juli spelar Roxette på Slottsskogsvallen i Göteborg för den som är intresserad.

***

Är inte 22.00 ganska tidigt för att stänga ett p-hus mitt inne i Kungsbacka?

***

Apropå Roxette: Visst var publiken till allra största delen över 50 eller till och med 60 år. Men att ha sittplatser nere på golvet? Nog tog det bort en del av stämningen om ni frågar mig. Man kan faktiskt stå upp även när man har passerat 50.

***

Bäst på tv just nu:

Om du gillar ”Förrädarna” kommer du att älska ”Celebrity Traitors UK”. Ligger på TV 4 Play och det är faktiskt ännu bättre än den svenska versionen.

***

Och på tal om tv: När får vi se Håkan Juholt igen i ett tävlingsprogram på tv? Karln är ju helt underbar. Insatsen i SVT:s ”Spelet” under hösten var riktigt kul att se.

***

Det är ett par veckor sedan nu. Men Wally Munteanus pizzadygn där allt han bakade gick till välgörenhet är så vackert på så många sätt. Hatten av!

***

På tal om vardagshjältar. Under julhelgen hälsade jag på hos ambulansen i Kungsbacka. Där kan man snacka om att ha ett viktigt jobb. Hur i h-e är det möjligt att idioter i samhället motverkar dom med hot och till och med våld ibland när de ska utföra sitt jobb som handlar om att rädda människors liv?

***

Till sist: De flesta av er har säkert redan fattat. Men eftersom detta till stor del handlar om AI, fick det bli en profilbild som kanske inte riktigt stämmer med verkligheten. Den 57-årige krönikören ser inte riktigt ut så här i verkligheten. I det här fallet förändrade AI ganska mycket faktiskt…