Debatt: Kungsbacka behöver fler ärtor på tallriken

Kungsbacka mäter matsvinnet varje dag i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Kommunen har också ett mål om att 35 procent av pengarna för livsmedel ska läggas på ekologiskt. 2024 var andelen 30 procent. En ny studie från Östersund visar att det är ett halverat tallrikssvinn och ärtfärs i stället för hälften av nötfärsen som gör skillnad för klimatet, inte ekoandelen.

Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH har räknat på Östersunds kommuns matinköp i tidskriften Food Policy. En större andel ekologiskt gav ingen verklig klimatnytta men kostade 5,8 miljoner kronor mer om året och ökade påverkan på markanvändningen. En större andel lokalproducerat gav högre påverkan i andra miljökategorier och kostade 4,6 miljoner kronor mer. Att klimatpåverkan ändå blev lägre i det scenariot berodde på att hälften av nötköttet också byttes ut.

Det som verkligen gjorde skillnad var vad som hamnade på tallriken. Att ersätta hälften av nötfärsen med ärtfärs sänkte klimatpåverkan med 8,6 procent och inköpskostnaden med 700 000 kronor om året. Ett halverat tallrikssvinn gav nästan lika stor klimatvinst och sparade 3,3 miljoner kronor. Köttet, särskilt nötköttet, var den största källan till både klimatpåverkan och övergödning av haven. Enligt RISE klimatdatabas orsakar ett kilo svenskt nötkött 56 gånger mer växthusgaser än ett kilo torkade bönor.

Ekomålen kan kosta miljoner utan att ge klimatnytta, medan de åtgärder som fungerar dessutom sparar pengar. Ett mål för andelen ekologiskt säger ingenting om vad barnen och de äldre äter. Livsmedelsverkets riktlinjer för skolmåltider pekar redan ut vägen: baljväxter varje dag. Pengarna som sparas kan läggas på god växtbaserad mat lagad från grunden. Ärtorna och bönorna kan dessutom odlas av svenska bönder.

Kungsbacka har redan verktyget. Nästa steg är ett mål för tallrikssvinnet och ett för baljväxter.

Kommunpolitikerna i Kungsbacka bör därför sätta mål som syns på tallriken: baljväxter varje dag, halverat matsvinn och växtbaserad mat som norm i skola, förskola och äldreomsorg.

Linda Lindström och Jonas Norberg, Hållbart Matsystem