Vår fritid präglas allt mer av digitala vanor

Våra fritidsvanor är i förändring sedan flera år tillbaka. Sociala medier, spel och strömmande underhållning har blivit den nya vardagen. Undersökningar visar dock på tydliga skillnader mellan olika generationer – yngre lockas av betting och sociala medier och vanan att läsa papperstidningen minskar.

Att vistas på nätet har blivit en naturlig del av fritiden. Särskilt bland unga är skärmtiden hög, och mycket av det faktiska umgänget sker via sociala medier. De olika plattformarna används både för att hålla kontakt och för underhållning, men det kan också kännas som ett problem att ständigt behöva vara tillgänglig. Det gäller förstås speciellt de som inte är födda i den digitala tidsåldern.

Parallellt med detta pågår det en diskussion kring effekterna av att skärmen ofta är det första man möter på morgonen och det sista på kvällen. Det finns studier som visar att sociala medier kan bidra med gemenskap men också med press och att vi inte mår bra av att tillbringa så mycket tid framför olika typer av skärmar.

Spel på nätcasino enligt spelarna själva

En casinoundersökning som genomförts i år visar att många svenskar spelar om pengar på nätcasinon eller bettingsajter. Av de som spelar regelbundet uppger dessutom så många som 9 % att de gör det varje dag. Det gäller framförallt åldersgruppen 25–34 år.

Vad är det som drar så mycket med detta då? Bland männen verkar det vara sport och betting som är populärt, medan kvinnorna dras mer till bingo. Och vid valet av spelsajt är det snabba uttag som värderas högst, tätt följt av möjligheten att använda Swish för insättningar och uttag. Bonusar och kampanjer lockar också, men alla är inte lika intresserade av sådant.

Undersökningen visar dessutom att ungefär hälften av de som spelar inte ser verktyg för självavstängning eller ansvarsfullt spelande som särskilt viktiga. Det går inte alls i linje med Spelinspektionens ständigt pågående arbete med att stärka skyddet för spelare.

Mediekonsumtion i vardagen

Den digitala vana som i övrigt pekas ut som svenskarnas favorit i vardagen är, enligt Mediebarometern, rörlig bild. Strömningstjänster för serier och film har numera blivit det självklara valet i många hushåll, i konkurrens med traditionell, tablåstyrd tv. Även dagstidningar i tryckt form minskar i betydelse.

Samtidigt tar sociala medier en stor del av vanliga människors uppmärksamhet. Det gäller särskilt den yngre generationen som ofta följer klipp och korta videosnuttar.

För många svenskar handlar dagens mediekonsumtion om att kunna välja själv, när och hur man vill ta del av innehållet. Vardagens medievanor är på så sätt mer flexibla än tidigare, men också mer fragmenterade.

Streamingen har ett starkt grepp

Streaming har under senare år blivit en självklar del av svenskarnas vardag. Tjänster för film och serier har i mycket ersatt både traditionell tv och dvd-hyllor. Valfriheten att själv kunna bestämma vad man vill titta på och när, lockar både ungdomar, vuxna och pensionärer.

Även streamingen av musik har förändrat vårt lyssnande. Albumet som format har tappat mark och istället är det spellistor och olika varianter av poddar som tar plats i vardagen.

En annan trend är att många hushåll numera abonnerar på flera olika tjänster samtidigt. Det gör att man får tillgång till utbud som är enormt, men också mer splittrat. Många upplever att det är svårt att välja “rätt”. Att det ständigt tillkommer nytt innehåll gör att streaming blivit mer än bara ett komplement – det är i dag huvudkanalen för underhållning.

Sociala medier och välmående

Många svenskarna tillbringar en stor del av sin fritid på sociala medier. För många ger det en uppskattad möjlighet att hålla kontakt med vänner och familj, särskilt de som bor på andra orter. Men sociala medier fungerar också som en arena för inspiration, där recept, träningspass och resmål delas och sprids.

Samtidigt finns en baksida som ofta lyfts fram i olika undersökningar. Pressen att alltid visa upp det bästa av sig själv kan leda till osunda jämförelser och stress. Det är särskilt vanligt bland unga kvinnor som upplever idealen svåra att leva upp till.

Känslan av att behöva vara tillgänglig dygnet runt gör dessutom att man kan känna en trötthet inför den ständiga uppkopplingen. Det finns en dubbelhet i det hela: de sociala plattformarna bygger gemenskap men kan också skapa en press som påverkar välmåendet.

Balansen mellan skärm och rörelse

Behovet av att skapa en bra balans blir allt större i takt med att våra digitala vanor ökar. Att varva timmarna framför datorn, mobilen eller tv:n med aktiviteter som inte är skärmbaserade kan göra stor skillnad för både kropp och sinne.

Det finns forskning som visar att fysisk rörelse minskar känslan av stress, förbättrar sömnen och stärker koncentrationen – sådant som lätt uppkommer av för mycket stillasittande. Det behöver inte vara mer avancerat än att ta en promenad i närområdet, en cykeltur till jobbet eller en stund i trädgården. Även träning på gym eller föreningsidrott ger positiva effekter, inte minst genom den sociala gemenskapen.

Att aktivt välja bort skärmen ibland ger dessutom utrymme för reflektion och återhämtning. I en tid då det mesta sker digitalt fungerar dessa stunder som en motvikt som bidrar till att upprätthålla välmåendet.