"Det kan slå om väldigt fort på havet"

Planera resan, kolla väderleksrapporten och ha koll på utrustningen. Flytväst är givet, och dessutom:
– Man ska ha en stege från båten som sticker minst 50 centimeter ner i vattnet, säger Sara Boholm på Sjöräddningssällskapet i Bua.

Att det skulle vara betydligt fler grundstötningar och problem till sjöss än ett normalt år kan de inte svara på rakt av. Snarare är känslan att det är ganska normalt. Å andra sidan behöver en skada på skrov eller motor inte alltid innebära ett larm till sjöräddningen.

– De vanligaste larmen är om haveri i maskin eller problem med segel, säger frillesäsingen Jack Holm.

– Och när det är hummersäsong är det oftast att man har fått in redskap i maskineriet, fortsätter Sara Boholm.

De hör båda till stationen i Bua som idag är Sveriges äldsta ännu aktiva sjöräddningsstation. Svenska sjöräddningssällskapet (SSRS) är en ideell organisation, och såväl Jack som Sara har andra jobb bredvid uppdraget att undsätta människor i sjönöd. I Bua är 36 personer engagerade, varav omkring 20 är aktiva i jourtjänst. Stationen är öppen 24 timmar om dygnet, året runt – bevakningsområdet är från Lerkil till Träslövsläge, och grannstationer finns i Hovås och Falkenberg.

– Fast vi åker dit vi behövs, säger Jack Holm.

– Det är en billig försäkring att vara medlem i SSRS. Men många har inte koll på skillnaden mellan oss och Kustbevakningen till exempel, säger Sara Boholm.




Medan Kustbevakningen är en myndighet som bland annat utför kontroller samt bevakar utsläpp och miljöbrott till sjöss, har SSRS som främsta uppdrag att utföra räddningsinsatser.

Arbetet sker dock inte minst förebyggande. Det måste alltså inte till en allvarlig situation, utan målet är att se till att det aldrig blir allvarligt.

– Får man slut på bränsle till exempel så åker vi på det. Annars är risken att båten så småningom driver in i klipporna, och dit ska det inte behöva komma, säger Jack Holm.

Okunskap om båten

 En relativt vanligt situation är att någon som är ny på sjön, alternativt har en ny båt, behöver hjälp.

– Man har en ny båt och ska ta premiärturen, men har inte full koll på båten eller utrustningen, säger Jack.

Tycker ni att det vore bra med krav på förarintyg?
– Ja min åsikt är ganska stark där, jag tycker att det borde finnas någon form av krav. Det är en bra och relativt lätt utbildning där man får lära sig om sjömärken, väjningsregler och andra sjöregler, säger Sara Boholm.

Inte bara båtar 

Under onsdagseftermiddagen kom det in ett larm om en surfare som hade problem utanför Åsa.

– Någon på land hade sett händelsen och ringt 112. Då blir vi utlarmade av JRCC (Sjö- och flygräddningen), berättar Jack Holm.

Den här gången gick det dock så bra att de aldrig behövde komma till undsättning.

– Vi blev återkallade när vi var ungefär halvvägs, då fick vi besked om att surfaren redan var uppe på land.

Slippa hamna i nöd

Oavsett båtar, brädor eller skotrar så har SSRS ett uppdrag att undsätta. Men det finns även tips till hur man kan slippa hamna i nöd.

– Flytväst gäller ju alltid, där finns inga undantag. Och en grej man bör ha är ett vattentätt fodral till mobiltelefonen. Kolla även väderrapporten ordentligt, även hur det ska bli lite framåt och inte bara för den stund man ska vara ute. Det kan slå om väldigt fort på havet, säger Sara Boholm.

– Se över båten och utrustningen, kolla oljan och att det finns tillräckligt med bränsle, säger Jack.




Dessutom bör det finnas en stege som underlättar att ta sig upp i båten i fall man faller överbord. Jack berättar att vatten kyler ner kroppen 20 procent fortare än luft.

– Den ska sticka ner minst 50 centimeter i vattnet, säger Sara Boholm.

Hon fortsätter:

– En stor skillnad när du är på havet jämfört med att köra bil är att du inte kan köra åt sidan. Antingen är du i båten eller så är du i vattnet. Och det är inte säkert att det kommer några förbipasserande. Vårt mål är att ingen ska omkomma till sjöss, och ju snabbare vi kan hjälpa desto bättre.

Läs också:

Kraftig ökning av båtskador i Västsverige