Bygger ut med nya stallar och robotar

Medan många bönder väljer att lägga ner, går man åt precis andra hållet på Svesgård.
Där byggs det just nu ut för fullt.
– Om två år borde vi ha utökat besättningen fullt ut, säger Pehr Hansson som äger och driver gården tillsammans med Magnus Svedman.

Svesgård är knappast liten i dag heller, med fem anställda, 220 mjölkkor och så kvigor och kalvar på det. Men planen är att utöka både besättning och stallar rätt rejält, från 255 djurenheter till 347. (En djurenhet är antingen lika med en fullvuxen ko eller upp till tre kalvar eller ungdjur.)
– I dag säljer vi alla våra tjurkalvar och många av våra kvigkalvar till Morgan och Lillemor Olsson på Bäckagården i Skårby. Men de kommer inte att ta emot lika många kvigkalvar längre, därför behöver vi mer plats här, säger Pehr Hansson.
För många av djuren innebär det dessutom en flytt mindre, eftersom Svesgård ofta köpt tillbaka kvigkalvarna igen, när de vuxit upp och blivit stora nog för att ingå i mjölkproduktionen.

Fyra robotar

Bakom den nuvarande ladugården byggs en ny, med plats för 110 kor.
– I dag har vi tre mjölkrobotar, när vi är klara kommer vi att ha fyra, vi ska byta ut ett par av de gamla också. Vi bygger om så att det inte ska gå att ha fler än 55 djur per robot.
Det är ett bra tag sedan bönderna själva var tvungna att kliva upp i ottan för att mjölka sina kor. Istället är det självbetjäning i mjölkrobot som gäller: när korna vill bli mjölkade går de in i maskinen som känner av vilket djur det är och vet precis hur sugkopparna i mjölkmaskinen ska sitta på exakt den kon. Väl mjölkad blir det också en extra belöning i form av kraftfoder.
– Det optimala är att ha mellan 50 och 55 kor per robot. Är det fler ökar risken att roboten är upptagen och att kon då struntar i att gå dit för att se efter. Är det ledigt ofta kan korna mjölkas tre, fyra gånger per dygn och då ger de mer mjölk. Det blir också mindre jobb, eftersom vi inte behöver gå och hämta in lika många djur som inte kommit åt att bli mjölkade.

Muntlig anmälan

Stommen till den nya ladugården har redan rests och i fredags var jobbet att lägga tak i gång. Samtidigt kärvar det lite i tillståndsprocessen hos kommunen. Något bygglov behövs inte eftersom det är ekonomibyggnad på en lantbruksfastighet, med det behövs olika tillstånd för själva verksamheten från Miljö- och hälsa.
– Jag gjorde en muntlig anmälan till kommunen den 25 januari och lämnade in en skriftlig den 22 februari.

Gödselhantering

Istället för sex veckor från ansökan till besked som Pehr Hansson hade uppfattat, fick han i mitten av april 26 frågor som skulle besvaras inom nio dagar.
– Där lyckades jag få förlänga svarstiden någon vecka till början av maj. Sedan har jag inte hört något mer.
Frågorna från kommunen handlar bland annat om gödselhanteringen: fler djur innebär ju mer dynga.
– Vi kommer att behöva utöka området där vi sprider gödsel, men det blir inte mer på varje plats. Det brukar handla om en till två gånger om året och skulle någon granne ha något på gång, till exempel en studentfest, anpassar vi oss till det. Det brukar fungera bra med dialog, säger Pehr Hansson.
Oavsett förseningen i kommunikationen med kommunen, i oktober ska bygget vara klart och i september ska ett gäng kor ha flyttat in och fått snurr på roboten.
– Det tar ju ett par år innan vi fått upp antalet djur i besättningen, eftersom vi ökar med våra egna djur.