Krönika: En snäll men inte gammal farfar

Av Ronny Karlsson

Som barn var ordet farfar förknippat med någon som var snäll. Men också väldigt gammal. Nu hoppas jag på att bara uppfattas på ett av de sätten när jag själv hamnat där.

Det ska sägas direkt att jag hade en väldigt bra farfar. Under ett antal somrar tillbringade jag åtminstone en sommarvecka hos farmor och farfar i deras sommarstuga, och det var härliga veckor.

Bland annat snickrade vi ihop en höjdhoppsställning och där blev det många timmars hoppning, kanske utan större hopp om att bli speciellt bra.

Sommarstugan låg fantastiskt vackert, och min farfar var pedantisk i sin skötsel av blommor och annat i trädgården.

Det innebar bland annat att vi inte kunde gasa på för fullt när jag, kusinen och min lillebror lekte Silverpilen, Tarzan, eller någon annan serietidningshjälte från 70-talet. Det blev en del tillsägelser, men det var nog också befogat skulle jag tro.

Ett annat starkt minne från de veckorna är min farmors pannkakor. De serverades nämligen med hennes egen blandning av grädde och lingonsylt, och det smakade otroligt bra.

Min farmor var dessutom så där snäll som nästan bara en farmor kan vara, så hon stod snällt och stekte pannkakor tills jag var så mätt att det absolut inte var tal om några höjdhopp under resten av dagen.

Med lite tjat brukade det också gå att få pannkakor även på andra dagar än torsdagar, vilket var en regel hemma.

Åren går och nu är jag själv farfar. Få saker i livet har gett mig så mycket glädje som barnbarnet, som nu hunnit bli 18 månader. Det är högtidsstunder varje gång hon sprider glädje i min närhet, och nu är det jag som ska vara en snäll farfar.

Inte gammal, bara snäll.

Det är fantastiskt att se hur hon utvecklas mellan gånger vi träffar henne, och hennes energi och nyfikenhet fascinerar.

Och snart är det dags att introducera henne för de där pannkakorna, och inte minst för det där pannkakssyltet. Vissa saker måste man bara låta gå i arv, så snart blir det pannkaksfest här hemma, oavsett vilken dag det är.

Dock blir det inget höjdhopp, i alla fall inte för min del. Jag tror nämligen att jag är för snäll för höjdhopp. Inte för gammal…