Hallands bönder ser ljust på framtiden

EUs investeringsstöd har krympt och kostnaderna för att driva jordbruk har ökat i Coronapandemins spår. Trots det ser de halländska bönderna optimistiskt på framtiden.

Det visar årets Lantbruksbarometer, som tagits fram av revisionsföretaget Ludvig & Co.

Mindre bidragspengar

Precis som för många andra företagare ställer pandemin till problem för Hallands bönder. Medan priserna på så kallade insatsvaror som utsäde, gödning och djurfoder skjutit i höjden, har en del av EUs investeringsstöd uteblivit. Samtidigt har kronans stärkta ställning gentemot euron urholkat värdet av andra EU-stöd till det svenska jordbruket.

Färre vågar investera

Svängningarna har skapat osäkerhet kring hur EUs jordbrukspolitik kommer att påverkas av Coronapandemin. Det har fått många lantbrukare att skjuta upp större investeringar i såväl jordbruksmark, som anläggningar. Intresset för att låna pengar till investeringar och för att komplettera produktionen med nya verksamhetsgrenar har också minskat. Fler bönder än vanligt uppger att de istället arbetar för att effektivisera och renodla sin redan befintliga produktion.

Pris och efterfrågan stiger

Men pandemin har även en uppsida.

Priset på mjölk har stabiliserats, efterfrågan på svenskt kött har ökat och våra växtodlande bönder uppger att lönsamheten är bättre än den varit på många år.

Ljusningen på marknaderna för kött och vegetabilier ser dessutom ut att kunna bestå.

Pandemin driver upp exportpriserna på spannmål och grönsaker när produktionsbortfall orsakade av lock-downs, stängda gränser och logistikproblem gör det svårt att få tag på mat. Samtidigt får de svenska restaurangrestriktionerna till följd att vi köper mer av vår inhemska mat i butik. Mat som allt fler av oss vill ska vara både svensk och närproducerad.

Ser ljust på framtiden

Bortsett från KRAV-bönderna, som har svårt att hävda sig i priskonkurrensen från det traditionella jordbruket, och potatisodlarna, som drabbats mycket hårt av nedgången i restaurangbranschen, uppger merparten av Skånes och Hallands jordbrukare att de ser framtiden an med tillförsikt.

Medan 95 procent uppger att deras produktion kommer att räcka för att täcka företagets löpande utgifter under 2021, oroar sig endast två procent för att de kommer att gå med förlust.

Region med olika villkor

Totalt sett ökade Hallandsböndernas optimism under 2020, och den fortsätter att öka inför 2021. I Lantbruksbarometern delar Hallands lantbrukare visserligen region med de skånska storjordbruken som har andra förutsättningar än många av bönderna i norra delarna av Halland. Men att man lokalt har andra villkor än kollegerna söderut, betyder inte att lantbrukarna i Kungsbacka med omnejd enbart påverkas negativt av pandemin.

”Nära till marknaden”

– Nej, jag tror att lantbrukarna i norra Halland till stor del är lika positiva som jordbrukarna i länets södra delar. Trenden att köpa närproducerade grödor och köttlådor är stark och i norra Halland har bönderna nära till marknaden i Göteborg, säger Jonas Nilsson – affärsrådgivare på Ludvig & Co.

– Förutsättningarna är naturligtvis olika, beroende på om man säljer på bulk eller arbetar längre fram i konsumentledet, där det finns mer pengar att tjäna. Men det finns nog möjlighet för jordbruket att spinna vidare på mycket av det vi nu ser hända i pandemins spår. Dels i fråga om varumärkesbyggande och satsningar på event. Men också genom att tydligare lyfta fram aspekter som salmonellafriheten och arbetet mot antibiotikaresistens i det svenska lantbruket, fortsätter han.

Nöjda med yrkesvalet

Lantbruksbarometern avslöjar också att hela 98 procent av bönderna i Halland och Skåne trivs med sitt yrkesval – så väl att tre av fyra rekommenderar landets unga att gå i deras fotspår.

Jonas Nilsson är dock noga med att poängtera att det svenska jordbruket är en trendkänslig näring i stark förändring.

Yrkesroll i förändring

– För butikerna tar det bara några veckor att ställa om när kunderna byter konsumtionsmönster. Lantbrukaren, som arbetar långsiktigt, behöver betydligt längre tid på sig för att åstadkomma en förändring. Jordbruk handlar inte bara om öppna landskap, säger Jonas Nilsson.

– Utöver de praktiska färdigheter som arbetet på en gård kräver behöver framtidens jordbrukare även ha ett affärsmässigt tänkande och teoretisk kompetens i företagsekonomi. Språklig kompetens, som gör det möjligt att inhämta ny kunskap utomlands, är också viktig om man ska lyckas som landsbygdsföretagare. Har man inte intresse för affären kommer det att bli svårt att driva jordbruk som något annat än en hobby, säger Jonas Nilsson.