Barnen drabbas när corona slår ut ekonomin

Allt fler svenska barn växer upp med minst en vårdnadshavare som har skulder hos Kronofogden. I Kungsbacka är den så kallade barnfattigdomen på 3,7 procent fortfarande mycket låg – nionde lägst i landet.  Antalet fattiga barn ökar dock även här, och de väntas bli fler – i coronakrisens spår.

4 550 halländska barn växer i dagsläget upp i familjer där minst en vårdnadshavare har skulder eller pågående skuldsanering hos Kronofogden. Det är en ökning med 38 barn, jämfört med i fjol. 34 av barnen bor i Kungsbacka. Det visar färska siffror från Kronofogden och barnrättsorganisationen Bris.

”En tuff situation”

Hittills i år har den så kallade barnfattigdomen sett ut att minska i Sverige. Men nu väntas en dramatisk vändning. Coronapandemin förutspås kunna försätta många idag ekonomiskt välmående hushåll i regelrätt kris och slunga ut redan ekonomiskt svaga hushåll i vad som närmast måste betecknas som fritt fall.

– Coronautbrottet har påverkat alla delar av samhället, och många familjer står inför en tuff ekonomisk situation. Risken är stor att antalet barn som växer upp i skuldsatta hem kommer att öka markant de kommande åren, säger Tina Häggmark hos Kronofogden.

Lomma i topp

Högst andel barn med skuldsatta vårdnadshavare finns i Ljusnarsbergs kommun (20,1 procent). Därefter följer Grums och Skinnskatteberg.

Lägst andel barn med skuldsatta föräldrar har skånska Lomma (1,8 procent), tätt följd av Danderyds och Habo kommuner.

Flest barn med skuldsatta vårdnadshavare i länet har Hylte (11,6 procent). Minst skuldsatta föräldrar har Kungsbacka (3,7 procent)

”Känner oro och skam”

Barn till hårt skuldsatta föräldrar mår ofta dåligt. Dels för att familjens ekonomiska resurser är så knappa att de inte kan vara med på aktiviteter och annat som andra barn kan delta i. Dels för att barn vars föräldrar kämpar för att få pengarna att räcka till ofta väljer att behålla sina problem för sig själva, för att inte ytterligare belasta sina redan hårt prövade vårdnadshavare.

Trots det vill många föräldrar inte prata om sina ekonomiska problem med barnen. För att skydda dem. Men den typen av omsorg kan bli väldigt missriktad, menar Tina Häggmark.

– Många barn känner oro och skam, och tar på sig ett ansvar för familjens ekonomi. De kanske råkar höra när föräldrarna pratar om att de inte har råd att göra något på semestern och vill hjälpa till, säger hon.

”Undanhåller bekymmer”

Nu, när coronakrisen väntas ge rekordhög arbetslöshet och sätta börsen, låneräntorna och bostadspriserna i svajning, kommer ännu fler barn att börja må dåligt, i takt med att deras föräldrar får ekonomiska problem.

– Under våren har en del barn berättat att de inte vill belasta sina föräldrar på grund av samhällskrisen. Att de undanhåller sina bekymmer för föräldrarna eftersom de är upptagna med stress kring sitt jobb och sin hälsa. Konsekvensen för ett barn är att de egna livsutmaningarna riskerar att hamna mer i skymundan än tidigare och att barnets rätt till stöd kan bli lidande, säger Emma Bennwik, barnrättsspecialist på organisationen Bris – Barnens rätt i samhället – som samarbetar med Kronofogden med att stötta barn som är oroliga för familjens ekonomi.

Utsatta drabbas värst

Värst befarar Bennwik att krisen ska drabba de redan allra mest utsatta barnen.

– Många familjer får en förändrad ekonomi till följd av krisen. Det riskerar att förvärra situationen för barn som redan har det svårt, och att vissa barn blir berövade sina grundläggande rättigheter, såsom social trygghet, stöd och bästa möjliga hälsa. Det är viktigt att utreda hur pandemin påverkar barn i ekonomisk utsatthet och hur samhället kan stötta. Barn är aldrig själva ansvariga för att få sina rättigheter tillgodosedda utan det är samhällets och vuxnas ansvar, säger Emma Bennwik.

Barn kan varje dag ringa anonymt till Bris kuratorer på gratisnumret 116 111. Man kan även chatta, mejla och svara på inlägg på Bris forum. Även vuxna kan få stöd från Bris, i hur man kan prata ekonomiska frågor med sina barn.