Polisen kritisk till Dumpens metoder

Av Christina Wagner

Sedan 2018 jobbar polisens It-brottscentrum i Väst med bevisning i fall med barnpornografi eller internetrelaterade sexualbrott mot barn. Dumpen utmanar deras arbete.

Sedan it-brottscentrum kom igång i regionen har enhetens personal ökat med 170 procent på fyra år. Här jobbar it-forensiker, internetinhämtare och utredare för att undersöka telefoner, datorer och andra enheter.
Vid sexualbrott mot barn är it alltid inblandat och fler brott anmäls också nu jämfört med förut, berättar Birgitta Dellenhed, chef för It-brottscentrum i Väst, även om det fortfarande finns ett stort mörkertal. Troligen beror det på att det pratas mer om den här typen av brott.
– Och det måste fortsätta. Redan när barn är 7-8 år bör man som förälder prata med sitt barn. För det är det vi ser, de här gärningsmännen nöjer sig inte med en 15-åring. Vi har många offer som är 8-10 år, säger hon.
It bidrar till att offer eller andra förövare är lättare att nå i dag än tidigare.
– Förr fick de som hade den här läggningen och intresse för barn söka sig till slutna grupper, man fick bemöda sig mycket mer för att komma i kontakt med det. I dag är det bara en knapptryckning bort.

Får många tips
Polisen håller på att bygga upp It-brottscentrum rikstäckande som organisation, i västra Sverige har man hunnit långt. De får ofta tips om sexuella brott mot barn, både från allmänheten men också från exempelvis Ncmec, National Center for Missing and Exploited Children i USA. När de får tips om en ip-adress görs en kartläggning, där olika faktorer höjer prioriteringsgraden.
– Vi kontrollerar om personen i fråga jobbar med barn eller har egna, vi har hela tiden för ögat att förhindra egna övergrepp, om personen är dömd för sexualbrott sedan tidigare höjer det också upp.
Vid tillslag eller gripande försöker polisen alltid agera så lindrigt som möjligt, för att skydda familj och misstänkta.
– Vi jobbar alltid civila. Vet vi att det finns barn i hemmet görs aldrig tillslaget när barnen är hemma utan vi försöker ta den misstänkte när barnen gått till skolan. Och vi försöker undvika att besöka den misstänktes arbetsplats, vi försöker verkligen ta hänsyn, vi får många gånger till oss av anhöriga och misstänkta att de är tacksamma för det. Det finns en människa bakom, det måste man respektera. Det gynnar även förhöret, istället för att vi har gått i affekt med personen, förklarar Birgitta Dellenhed.

Tillvägagångssättet hindrar
Dumpens sätt att konfrontera förövare ser Birgitta Dellenhed som en utmaning av flera skäl. Ett är att anhöriga, som är oskyldiga, drabbas hårt av att misstänkta förövare hängs ut publikt. Agerandet är heller inte i linje med hur samhället fungerar.
– Vi vill ju inte att enskilda aktörer eller föreningar tar lagen i egna händer, utan att samhället ska ha tilltro till strukturen vi har med vår demokrati, grundlagar, polis, åklagare, domstol. It-brottscentrum återkopplar sällan till generella tips vi får utan jobbar på i det tysta, man får ha tilltro till att vi agerar. Det försvårar för rättsväsendet när Dumpen agerar som de gör, de förstör bevisningen vi var ute efter.
– Den digitala bevisningen är oftast avgörande i våra förundersökningar när vi ska föra åtal. Och i flera fall där Dumpen tagit initiativ runtom i landet är det oskyldiga människor som drabbas när de har kontakt med fruar, barn och arbetsgivare. Det blir en skam och skuldbeläggning hos dem.
En viktig aspekt är också att det inte finns något formellt brottsoffer vid konfrontationer där Dumpen utgjort sig för att vara ett fiktivt barn.
– Det enda de gör är att skaka om den här personen. Om han är smart går han hem och raderar så mycket han kan från sina enheter. Då kanske vi redan haft uppgifter från Ncmec-rapporter eller andra tips, så står vi där. Då blir han inte dömd, så vad vinner Dumpen på det?

Vad ska Dumpen göra istället?
– Jag hade hoppats att Dumpen istället hade samverkat och sett att vi har ett gemensamt mål. Det man hade önskat, som de flesta andra gör i vårt samhälle vid brott, är att inte agera spanare själv utan kontakta polisen. Vi behöver ha de som agiterar i samhället som synliggör det osynliga, det ska Dumpen ha en eloge för, jag skulle vilja möta dem i samtal för gemensamma lägesbilder.
Birgitta Dellenheds erfarenhet är att skammen är central i sexualbrott mot barn, inte bara för brottsoffer och gärningsmän men också för anhöriga.
– Så fort vi går hem till någon reagerar en hel familj som inte har med det att göra, det är ett korthus som rasar. Där hade jag önskat att sjukvården var bättre rustade, för det finns inte tillräckligt med resurser för gärningsmännen att få den hjälp de behöver.
Mer resurser krävs
Birgitta Dellenhed menar att hela samhället måste hjälpas åt och kraftsamla för att förhindra sexuella brott mot barn, och också kunna stötta både förövare, offer och anhöriga bättre.
– Allt ifrån föräldrar som pratar med sina barn till att sjukvården måste kunna ta hand om offer, anhöriga och gärningsmän. Vi sköter ju bara en kort del i en process, de behöver stöd på i olika sätt i den skakiga process de går igenom.
Bättre verktyg
It-brottscentrum tar hand om brott nationellt. Så fort ett brott är internationellt går NOA, Nationella operativa avdelningen, in. Ett hinder polisen brottats med några år är att sociala plattformar som exempelvis Facebook och Kik har sina servrar utomlands, ett annat att tekniken utvecklas hela tiden. Lagstiftningen måste anpassas till den digitala brottsligheten.
– Sedan 1 juni har därför lagen ändrats så att vi fått möjlighet att göra husrannsakan på distans, så just nu tycker jag det ser bra ut med lagstiftningen.

Läs också:
Sexuella övergrepp som förändrar hela livet
Synen på sexbrott mot barn rejält skärpt
Beviskraven högre för sexbrott
Brottsofferjouren hjälper drabbade
Tufft att gå vidare efter ett övergrepp