Debatt: Nedskräpning – en konsekvens av vår livsstil

Den 10 april markerade en dyster milstolpe för Sverige och för vår planet. Då hade vi i Sverige använt upp vår del av jordens förnybara resurser, och resten av året förbrukar vi resurser som vi egentligen inte har. Den ekologiska skuldens dag, eller "Earth Overshoot Day" som den kallas, är ett mått på hur vi människor överkonsumerar. Tyvärr ser vi en trend där denna dag infaller tidigare för varje år. Förra året inföll Overshoot day för världen i augusti, men i Sverige är vårt ekologiska fotavtryck så omfattande att vi på drygt tre månader har konsumerat så mycket som jorden kan förse oss med. Vi lever på kredit.

Nedskräpningen är ett tydligt och synligt exempel på vår konsumtionsdrivna livsstil. Skräpet finns överallt omkring oss, och vi hittar skräp i havet, i parker, på höga bergstoppar och alla ställen där emellan. Plast är extra problematisk när det hamnar i hav och natur och det är kanske också ett av de mest linjära materialslagen vi har idag. Plasten tillverkas oftast av fossil råvara och är gjord för att hålla i flera år. Ändå används den allt för ofta bara en enda gång innan den slängs.

Plastproduktionen har ökat explosionsartat de senaste sextio åren, och konsekvenserna är tydliga. Stränderna längs Västerhavet är fyllda av plast, och problemet bara växer. Länsstyrelsen i Västra Götaland har varnat för att mängden marint skräp har ökat under det senaste decenniet. Enligt mätningar från Håll Sverige Rent, på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten, har stränderna längs Västerhavet 27 gånger mer skräp än vad EU anser vara en acceptabel nivå.

Men nedskräpningen är inte bara ett problem vid kusten – våra stadskärnor är också drabbade. Under 2024 genomfördes skräpmätningar i 16 större städer, och resultatet är slående: i genomsnitt hittades över 50 000 skräpföremål per stadskärna – på bara en enda dag.

För att minska samhällets resursanvändning, och den negativa miljöpåverkan som följer, behöver vi övergå till en cirkulär ekonomi. Det innebär att i stället för att producera, använda och slänga bort måste vi se på resurser som värdefulla och använda material så länge som möjligt. Lösningen på nedskräpningsproblemet är inte att städa upp efter en ohållbar konsumtion utan att minska vår förbrukning, öka återanvändning och förbättra återvinningsgraden. Vi måste stoppa skräpet och förhindra att värdefulla resurser går till spillo.

Den goda nyheten är att det redan finns lösningar – och vi kan alla vara en del av dem. Initiativ som utökad pant, fler möjligheter att källsortera förpackningsavfall i offentliga miljöer och flergångssystem för mat och dryck på språng gör det enklare att minska nedskräpningen. Som privatperson kan du bidra genom att välja bort engångsplast, delta i skräpplockarinitiativ, köpa produkter med återvunnen plast och sortera ditt avfall rätt. Små insatser gör stor skillnad när vi är många som agerar.

Johanna Ragnartz, vd på Stiftelsen Håll Sverige Rent

Läs även:

Debatt: Det är kostsamt att städa

Debatt: Flexiblare beteslag eller hållbart jordbruk