Hus från 50-talet med tidstypiska detaljer

Av Christina Forlin

En utbyggnad med balkong, ett omgjort kök men ändå bevarad förträdgård och nya garageportar i äkta 1950-tals stil. Det var med spänning och stort intresse som jag tog emot kommunantikvarie Sofia Larsson hemma i Västra villastaden.

– Hur skulle det vara om jag kom hem till dig där du bor och tittar på ditt hus?

Frågan väcktes av kommunantikvarie Sofia Larsson för någon månad sedan.

Under våren har vi tillsammans besökt hus och platser som är värda att bevara och som ger en inblick i livet under en viss tidsepok.

Visst kände jag till att mitt hus från 1950 har utmärkande drag från den tiden, och visst vore det väldigt intressant att få Sofia Larssons utifrånblick på huset, men lite nervöst var det allt ändå om hon skulle komma. Tänk om hon påpekade ändringar vi inte borde gjort eller tyckte att vi skulle åtgärda saker som vi levt i glad i ovisshet om…så jag tvekade några minuter, men ändrade mig snabbt. En sådan chans får man inte missa – och jag blev allt mer nyfiken på att höra hennes omdöme.

Så en solig dag i början av juni knackade hon på. Vi gick runt huset först.

Och det visade sig att hon tyckte att det var ett mycket typiskt 50-tals hus och en bra representant för Västra villastadens bebyggelse.

Stadsdelen är beskriven i ”Karaktärisering av Västra villastaden” från 2005 och ingår i ett av Kungsbacka kommuns kulturmiljöprogram.

– Västra villastaden är luftig och grön, med stora trädgårdar bakom husen. Typiskt är också förträdgårdarna mot gatan med staket och grind, säger hon.

– Att förträdgården finns kvar här är väldigt bra, ibland har de förvandlats till parkeringsplatser. Förträdgårdarna är värdefulla för ögat, och de är en fin visuell skiljelinje mellan trädgård och gata.

Färg viktigt

Ett annat utmärkande drag för huset är den ljusa spritputsade fasaden. Dessvärre har vi inte målat med originalfärg, eftersom vi inte lyckats luska ut vad det kan ha varit.

– Men färgen sitter kvar fint även om ni inte har målat med ursprungsfärgen, så det är ändå bra. Att använda den ursprungliga färgtypen är dock ofta bäst anpassat till materialet det först är målat på, säger Sofia Larsson.

Att vi behållit fönsterbågarna och fått dem rena från plastfärg, tycker hon också är ett plus. När vi köpte huset var de bruna, nu engelskt röda och målade med linoljefärg.

– Virke från förr håller ofta god kvalitet, och att skrapa fram färglager och hitta ursprungskulören är intressant, säger hon.

Entrén till huset med tak över dörren är original, vilket Sofia uppskattar. Själv tycker jag kanske inte att den är så väldigt snygg, men visst, ett tydligt minne från 50-talet.

– Här är ett bra exempel på funktionalistisk stram struktur, säger hon.

Även stensättningen runt dörren är utmärkande enligt henne.

Bra med lertegel

Att det är lertegel på taket tycker hon är utmärkt, men utbyggnaden på trädgårdssidan som gjordes för kanske 40 år sedan, frontespisen, vad skulle hon tycka om den? Hon ger godkänt.

– Jag tycker den fungerar, säger hon.

– Smidesräcket runt balkongen är av samma typ som staketet mot gatan och på utbyggnaden stör inte. Den smälter väl in.

Att bygga om i tidstypiska hus kan alltså vara godtagbart utifrån Sofia Larssons sätt att resonera. I de flesta fall går en förändring att lösa.

– Men ibland det är bra om det är synligt vad som är nytt och gammalt. Till exempel om det är ett äldre, välbevarat hus som ägarna vill bygga ut så kan det i vissa fall vara en bra lösning att bygga en länk mellan den äldre, ursprungliga delen och göra ett tillägg med en ny, anpassad byggnadsvolym. Då är det lätt att se och förstå vad som är gammalt och nytt och det är värt mycket.

Enligt Sofia Larsson är det viktigt att tänka framåt.

– Historien ska vara avläsbar, och man ska renovera varsamt. Dessutom finns det undersökningar som visar att värdet ökar på ett hus där originallösningar och ursprungsdetaljer behållits när det renoverats.

Tur vi behöll fönstren

Så kanske är det ändå tur att vi inte bytte ut de stora perspektivfönstren som vi var tveksamma till och gjorde om ytterdörren.

Badrummet då, där har vi kvar originalgolv och badkar som remaljerats men det står inför omgörning och renovering. Duschen i källarens tvättstuga kommer på sikt att flyttas upp. Men hur ska man tänka då?

– Försök att välja klinker och kakel som går i stil och påminner om de som finns nu, råder Sofia Larsson.

– Kan man få till lösningar som andas 1950-tal är det bra.

Detsamma gäller antagligen köket som vi gjorde om helt när vi flyttade in 1994. Det befintliga från 1970-talet gick inte att behålla, och vi planerade om från grunden, rev en vägg och fick en öppen planlösning. Kanske inte optimalt med tanke på stilen (men köket med matplats har fungerat utmärkt och vi har trivts väldigt bra med det). Gör vi om det igen får vi tänka mer 1950-tal.

Men summa summarum – en väldigt rolig genomgång, några tankeställare och ändå ett hyggligt betyg på hur vi har förvaltat vårt hus. Skönt!

Många frågor om solpaneler

Bor man inom ett detaljplanerat område som dessutom är en utpekad kulturmiljö som Västra villastaden kan man inte helt själv bestämma över vad man får göra med sitt hus. Vill man sätta upp solpaneler måste man höra av sig till kommunen, det gäller för övrigt också om man vill byta fönster eller måla om i annan färg.

De frågor som kommunantikvarie Sofia Larsson får just nu och som rör Västra villastaden handlar oftast om solceller på taken.

– Vi bedömer från fall till fall, i en sammanhängande kulturmiljö som Västra villastaden är det inte självklart att man får sätta upp. Man måste höra av sig, säger hon.

– Vi tittar bland annat utifrån gatumiljön. Här betyder taklandskapet mycket. Ett tegeltak som får svarta paneler ändras mycket. Därför har vi sagt att på tak som vetter mot gatan är det inte tillåtet med solceller. På tak mot trädgården kanske vi kan tänka oss det, men det blir en individuell bedömning. Visst det kan upplevas som orättvist, tak mot norr är det ju inte så intressant att montera upp solpaneler på, men så är det.

Den som har frågor kring vad man får göra kan gå in på kommunens hemsida https://kungsbacka.se/bygga-bo-och-miljo/bygga-nytt-andra-eller-riva/bygglovsradgivning

Vill ni se mer av kommunens kulturmiljöer kan ni följa Sofia Larsson på Instagramkontot @kungsbackaantikvairen

Läs mer:

Här är historien om sagohuset i Särö

Målningar och broderier i kyrka med kunglig prägel

På Solvik skulle barnen bada och äta sig mätta

Gården berättar om livet förr i tiden

Kvarnen malde åt 20 gårdar

Mårtagården visar livet under sjökaptenernas tid

Skolan som kom med båt kostade 1600 riksdaler

Med i inventering
Huset i Skogsallén är med i en inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Kungsbacka kommun, Hallandsinventeringen 2005-2010, som gjordes av Kulturmiljö Halland.
Värderingen utfördes av en enskild inventerare direkt i fält i september 2008, på mandat av värderingsgrupp bestående av Länsstyrelsen i Halland, Kulturmiljö Halland och Kungsbacka kommun.
Huset har enligt värderingen ett särskilt kulturhistoriskt värde, klass C, där klass A har högts värde, men är inte skyddat av någon lag.
Källa: bebyggelseregistret.raa.se