Här är historien om sagohuset i Särö

Av Christina Forlin

I Särö Västerskog nästan ända nere vid havet och snäckstranden ligger Stenstugan, som hämtad från en saga. Och fortfarande vittnar stugan om forna tiders glansdagar för societeten på Särö.

Alla hus bär på en historia och en del är mer spännande än andra. Även byggnadsmässigt berättar de om forna tiders leverne och hantverk. I en återkommande serie lyfter Norra Halland fram intressanta byggnader runt om i kommunen. I dag har turen kommit till Stenstugan i Särö Västerskog.


Många är nog de som passerat huset under sina promenader i skogen och undrat hur huset hamnat där. Det liknar inga andra i närheten och ser inte traditionellt svenskt ut.
Kommunantikvarie Sofia Larsson, som tillsammans med sin företrädare Wivi-ann Reit varit med och gett råd kring husets återställande, kan historien. Den tar avstamp i de burgna kretsarna i Göteborg i slutet av 1800-talet.
– Det var arkitekt Orla Ygberg, som ritade huset. Han ville knyta an till de hårda tiderna efter sillperioden då skogen huggits ner längs stora delar av Västkusten. Då var det ont om virke så man blev tvungen att bygga husen av sten, säger Sofia Larsson.

Ägde mark
Pappan Hans Ygberg, som för övrigt lät bygga Säröbanan från Göteborg till Särö, ägde huvuddelen av Särö och styckade av tomter och sålde.
Vissa av dem såldes med färdiga hus, ritade av sonen Orla. Han skapade bara totalt tio byggnader under sin yrkestid, alla belägna på Särö förutom Ekenässkolan i Släp och en villa i Långedrag.

Utbildad i Tyskland
Orla Ygberg föddes i Göteborg 1886, och fick sin utbildning till arkitekt Tyskland, men lär ha fått influenser även från andra delar av Europa.
Väl hemma fick han chansen att förverkliga sina idéer i samarbete med pappan.
När han formade Stenstugan, som han själv skulle bo i, tog han ut svängarna.
Den uppfördes invid en bergssluttning 1907-1910, nära havet och Snäckestrand.
Bottenvåningen består av obearbetad natursten från Vallda-Sandö, som staplats på ett oregelbundet sätt.
Även de höga skorstenarna och furstukvistens stödstolpar består av natursten.

Stockpanel
Gavlarna är klädda med mörk stockpanel. Träet är behandlat med så kallad roslagsmahogny och kimrök, ett svart pigment.
– Roslagsmahogny består av en tredjedel trätjära, en tredjedel linolja och en tredjedel balsamterpentin, säger Sofia Larsson.
Hon tycker att det är ett väldigt speciellt hus och Orla Ygberg ser ut att ha fått inspiration även från andra länder.
– Det är en blandning av utländska och inhemska förebilder med nationalromantiska förtecken samt egna idéer. Nästan som ett sagohus med sina rejäla murade gråstensväggar och de höga, utvändiga skorstenarna av natursten.
Det branta sadeltaket ät täckt med enkupigt lertegel. Orla Ygbergs ursprungliga idé var ett beväxt sedumtak, men det fungerade inte med den branta lutningen och byttes ut efter bara några år. Fönstren är små, blyinfattade och väldigt tätt spröjsade.




Såldes till rik släkt
Huset stod klart 1910, men såldes redan i mitten av 1910-talet av Hans Ygberg till Jean-Victor Pellerin från Paris och hans fru Karin Pripp från Göteborg.
Släkten Pellerin hade gjort sig en stor förmögenhet på margarin, och var känd i Göteborg där en av många margarinfabriker fanns.
Det var när några år efter att Pellerins flyttat in som det övre partiet, trädelen, av huset byggdes till.
Det lär ha varit så att det ursprungliga huset var alldeles för litet för att även rymma tjänstefolket och Pellerins bjudningar. Och chauffören behövde också en egen bostad, så det fick byggas en ny nära bilgaraget.

Privat
Jean-Victor och Karin Pellerin kom att vistas i huset under somrarna under många år, under vintrarna bodde de i Paris.
Efter att Jean-Victor Pellerin gått bort 1970 hade Karin kvar huset till sin död. 1980 ärvdes det av släktingar och fanns i släktens ägo fram till 1993. Sedan dess har Stenstugan ägts av andra privatpersoner.




Läs också om Riksdagsmannagården i Förlanda

samt om

Särö kyrka




Faktaruta 1:
Orla Ygberg föddes 1886 men blev hjärtsjuk 1931 och avled 1935.
I slutet av 1920-talet ingick han trolovning med Signe Kjellgren och 1932 föddes en dotter, Eleonor.
Källa. Sarokulturarv.se

Faktaruta 2
Jean-Victor Pellerins far, Auguste Pellerin, tjänade ihop en stor förmögenhet som grundare av margarinindustrin. Till hans framgångsrika företag hörde fabriker i Frankrike, England, Tyskland, Danmark, Sverige och Norge.
År 1894 startade han Pellerins margarinfabrik vid Svangatan 2 i Olskroken i Göteborg, vilken blev Sveriges största.
Han var en stor samlare av konst, och konstsamlingen i hans herrgård utanför Paris innehöll bland annat en femtedel av Cézannes samlade produktion.
Källa: Wikipedia

Faktaruta 3
Kimrök är ett fint kolpulver som bland annat används till att svärta trätjära och färga målarfärg. Kimrök består av sot som bildats vid ofullständig förbränning av organiska material. Det har framställts i alla tider. Kimrök var långt in på 1900-talet det viktigaste svarta pigmentet i svenskt byggnadsmåleri.
Källa: nackabyggnadsvard.se