Målningar och broderier i kyrka med kunglig prägel

Av Christina Forlin

Broderier av kung Gustav V och en brudkrona från 1700-talet. Särö kyrka rymmer många skatter men så är den också byggnadsminne sedan 2005.

En kung och förmögna göteborgare som tillbringade somrarna på Särö spelade en avgörande roll för att kyrkan byggdes.
– Det sägs att de tyckte det var för långt att ta sig till Släps kyrka, i stället firande man friluftsgudstjänster, oftast med präster från Göteborg. Vid dåligt väder fick man hysa in sig i societetssalongen på kurhotellet vid Stallbacken, säger Torsten Atterbom som visar runt i kyrkan denna kyliga marsdag.
Han är väl insatt i kyrkans historia som mångårig ordförande för den stiftelse som förvaltar kyrkan.
Sommargästerna i Särö tyckte att de hade tillgång till de mesta de behövde till exempel hotell, rumsuthyrning, livsmedel, fiskaffär, telegraf, badortsläkare – men de hade ingen kyrka på nära avstånd.
Enligt Torsten Atterbom tröttnade man på det och bestämde sig för att bygga en egen kyrka. Att kung Gustav V var en flitig gudstjänstbesökare bidrog säkert också till beslutet.
– Och en förutsättning var förstås de rika sommargästerna som inte hade några problem att donera, säger han.
1918 började man samla in pengar och bildade en stiftelse på initiativ av konsulinnan Ellen Krafft, som fick stöd av grosshandlare Elof Hansson, direktör John Antonson och grosshandlare Sven W Bratt. Man fick ihop närmare 106 000 kronor. Det räckte för bygget.
Fem anbud kom in, det näst billigaste från en byggmästare i Släp, Albert Lundblom, och han fick uppdraget. (Det billigaste stod visst en byggmästare i Borås för men man ville hellre gynna en lokal företagare).

Firade 100 år

1922 stod kyrkan färdig och firade alltså 100 år i fjol.
Den är byggd i trä, med stora fönster som släpper in ljuset fint från flera väderstreck.
– Och se så fint den är bemålad, säger Sofia Larsson, kommunantikvarie i Kungsbacka som är med på rundvandringen.
Hon visar bland annat på ådringsmålerier i sakristian och takmålningar. All dekormålning, inklusive altartavlan, gjordes av Göteborgskonstnären Brocke Blückert.
Arkitekten var Allan Berglund (för övrigt även Nordhallands hembygdsförenings första ordförande).
Enligt Sofia Larsson är det en stram kyrka med en 1920-tals klassisk arkitektur som anknyter till nationalromantiken.
– Den vilar på en stenmur och växer liksom upp ur berget.
Tornspiran är klädd av ekspån, och för knappt 20 år sedan behövde de bytas ut.
– Vi fick 90 procent bidrag av länsstyrelsen eftersom kyrkan är ett byggnadsminne, säger Torsten Atterbom.
– Men de övriga tio procenten skulle vi finansiera själva, det rörde sig om 100 000 kronor. Det var pengar som vi inte hade, men då kom vi på att vi kunde sälja de gamla ekspånen från spiran till dem som ville sponsra och det gick bra. Vi fick ihop beloppet som vi behövde.

Fönstren näst på tur

I samband med renoveringen av den smäckra tornspiran målades även kyrkan om och vindskivorna byttes.
– Kyrkan är målad med slamfärg i en gråblånyans, men ursprungligen med järnvitriol.
Näst på tur att renoveras är fönstren, framför allt de på sydsidan.
– Det är ett omfattande arbete, säger Sofia Larsson.
– Fönstren behöver skrapas, kittas om och rutorna måste plockas ur. Det är gammalt fantastiskt fint glas.
Sofia Larsson var under 2022 anlitad som antikvarisk expert i samband med en installation av en toalett i vapenhuset vid ingången i kyrkan.
– Ja det har länge funnits ett starkt önskemål om en ordentlig toalett, men det har varit ett långdraget ärende. Nu är den klar tack vare donationer och vi är jätteglada för det, säger Torsten Atterbom.
Man fick ta en del av det så kallade brudrummet i entrén för att få till en tillräckligt stor yta.
– Ibland, som i det här fallet, måste man få göra ombyggnader även i ett byggnadsminne, men då är det viktigt att det tydligt framgår hur det såg ut tidigare. Tittar man i taket kan man se var väggen gick förut, det blir tydligt avläsbart och en del av byggnadens berättelse, säger Sofia Larsson och pekar.





Engagerar många

Det är enligt Torsten Atterbom många som månar om kyrkan. Den hyrs ut till dop, bröllop och begravningar och de som är aktiva i stiftelsen arbetar ideellt. Sedan 1954 finns även Särö kyrkas vänner, som stöttar kyrkan på olika sätt bland annat genom sin medlemsavgift. Gruppen bildades på kyrkoherden i Göteborg Isaac Béens initiativ och har för närvarande drygt 200 medlemmar.
Han, liksom många andra präster i Göteborg, var mycket engagerad i kyrkan.
Nuförtiden, sedan år 2000, finns ett utmärkt samarbete med Särö pastorat enligt Torsten Atterbom. Syftet är bland annat att utvidga gudstjänstlivet i Särö kyrka.
– Vi får ett årligt bidrag från pastoratet, och det är även de som bokar präster till kommande förrättningar, säger han.


Läs också om Riksdagsmannagården i Förlanda.

och
Stenstugan












Faktaruta 1
Den 14 mars 2005 byggnadsminnesförklarades kyrkan av Länsstyrelsen i Hallands län med motiveringen: Kyrkan, vars tillkomst speglar Särös historia och utveckling som badort, är en osedvanligt välbevarad exponent för sin tid. Kyrkan utgör ett omistligt inslag i riksintresset Särö. Att kyrkan i så hög grad undgått förvanskning innebär att den har ett högt autenticitetsvärde.


Faktaruta 2
Olika typer av skydd för värdefulla hus
1. Ett hus kan ha olika typer av skydd. Det starkaste skyddet är att förklara byggnaden som byggnadsminne. Det finns två typer av byggnadsminnen – byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen (enskilda) och statliga byggnadsminnen. Det är länsstyrelsen som förklarar byggnaden som byggnadsminne vad gäller enskilt ägda, (och skyddet regleras av kulturmiljölagen). I ett beslut om en byggnadsminnesförklaring anges vilka skyddsbestämmelser som ska gälla för byggnadsminnet. Om ett byggnadsminne ska ändras måste länsstyrelsen godkänna det och man kan samtidigt söka bidrag för underhållskostnader. Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors rätt till en viktig del av kulturarvet. För att reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser för varje byggnadsminne.

2. Om byggnaden ingår i en miljö som är förklarad som Riksintresse för kulturmiljövården får man inte göra ändringarna som stör riksintressets värden. Det är kommunens ansvar att se till att ny bebyggelse inte stör riksintresset. I Kungsbacka finns 12 riksintressen för kulturmiljövården.

3. Om byggnaden ligger inom kommunens kulturmiljöprogram så tar kommunen hänsyn till miljöns sammantagna värden och prövar detta i bygglovsprocessen. I detaljplanen kan kommunen skydda byggnader mot att rivas och ge olika typer av skyddsbestämmelser: rivning (r), varsamhets- (k) eller skyddsbestämmelser (q). Källa: Riksantikvarieämbetet, Kungsbacka kommun,länsstyrelsen och Boverket.