Med entusiasm, tålamod och energi tog sig Axel och Gulla Natt och Dag an restaureringen av Knapegården i början av 1990-talet. Hus och uthus hade fått stå länge utan tillräckligt underhåll. Mycket kärlek skulle behövas för att fastigheten skulle kunna bevaras och komma till sin rätt.
Det var en grundlig renovering Axel och Gulla Natt och Dag gav sig in på, men så ville de också att gården skulle återfå sin glans.
Själv minns Axel Natt och Dag Knapegården från alla roliga sommarlov. Dels när han själv var barn, dels när han som vuxen vistades där under ledigheter tillsammans med sin familj och med sina syskon och kusiner och deras familjer.
– Det var underbara somrar. Vi badade, spelade gärna krocket, tog båten ut på havet, fiskade och barnen kunde leka dagarna långa, säger Axel Natt och Dag.
Lång historia
Knapegårdens historia vindlar sig långt tillbaka i tiden. Släkten Natt och Dag har ägt husen och fälten på Råö sedan 1858, med undantag för en kort period kring år 1900.
Det var Axel Natt och Dags farfars far, Hans Natt och Dag, som köpte gården.
Han var lotsfördelningschef och hade ansvar för hela den halländska kusten, från Göteborgs skärgård ner till Halmstad.
Farfar, född på gården 1868, växte upp där men blev affärsman i Göteborg. Han var dock fäst vid stället och var gärna där. Mellan 1903 och 1942 ägde han Knapegården och under tiden bodde bland annat hans syster Elise där. Efter honom tog Axel Natt och Dags far och faster över fastigheten fram till 1992, då Axel och Gulla bestämde sig för att flytta dit och köpte ut syskon och kusiner.
För några år sedan var det dags för barnen Yvonne, Knut och Hanne att efterträda Axel och Gulla Natt och Dag. Både Yvonne och Knut med familjer bor på gården i dag, och Axel och Gulla åker dit så ofta de vill och kan från lägenheten i Kungsbacka.
Men gården är äldre än släkten Natt och Dags historia där. Den är sedan 1500-talet dokumenterad som Råö säteri. Den ursprungliga sätesgården låg norr om den nuvarande och byggnaderna i denna äldre gård var uppförda av trä och bildade en kringbyggd gård.
Under början av 1700-talet krigshärjades gården. Den var då bebodd av arrendatorer och förpantningsägare. 1754 beslöt Anders Svensson, en av förpantningsägarna, att uppföra en ny sätesgård söder om den gamla. Den kom att kallas ”där framme”.
Delades på tre
1783 efterträddes Anders Svensson av kapten Andreas Backman som blev ägare till hela säteriet 1814. Han såg till att förbereda en delning av gården till sina barn. 1848 uppstod då tre gårdar; ”där borte”, den före detta sätesgården, ”där oppe”, en ny gård från 1816 och ”där framme”, den nya sätesgården.
Den sistnämnda gården, ”där framme”, är den som släkten Natt och Dag har ägt sedan mitten av 1800-talet.
Många hus
På Knapegården finns en rad trähus, i varierande ålder. Fruktkällare där man lagrade äpple, päron och plommon, med ovanliggande fruktkällarvind. Kycklinghus, vagnbod, redskapsskjul, tvättstuga, sjöbod för att nämna några.
Mangårdsbyggnaden uppfördes på 1750-talet och byggdes till på 1790-talet, och i ytterligare två omgångar i början av 1900-talet.
När Axel och Gulla Natt och Dag flyttade dit från Stockholm för 30 år sedan började de med att ta sig an boningshuset.
– Det var mycket att ta tag i, minns Axel Natt och Dag.
Gården hade stått obebodd i många år och enbart fungerat som sommarställe för de delägande familjerna.
– En del ekonomibyggnader behövde större reparationer. Värme behövde vi ordna, när vi flyttade ner var kakelugnar den enda värmekällan och de var inte fungerande...
Ny linoljefärg
Fönstren behövde förstås också göras i ordning. Trävirket i bågarna var i utmärkt kondition men färg och fönsterkitt väldigt slitna. Försiktig skrapning följdes av putsning, oljning, kittning och strykning med linoljefärg. Ett bekymmer var att ytterfönstren visade sig vara fastmålade.
Nästa stora steg var målning av väggarna utvändigt.
– Huset var målat med plastfärg, och vi behövde få bort den, berättar Gulla.
– Det var ett stort jobb, och vi fick hjälp av en firma i Partille som kunde värma trävirket med infrarött ljus och sedan skrapa bort färgen.
Huset skulle målas med linoljefärg, de var både Gulla och Axel övertygade om.
Med hjälp av Wibo färg i Göteborg som är specialister och mycket kunnig på traditionella linoljefärger tog de fram den gula färgen som huset nu är målat i, liksom den gröna fönsterfärgen.
– Färgerna kallas fortfarande Knapegårdsgrön och Knapegårdsgul, säger Gulla.
Expertråd
Till sin hjälp hade de även den dåvarande kommunantikvarien Wivi-ann Reit.
– Vi frågade henne bland annat hur vi kunde få tag på rätt sorts material, säger Gulla.
Både Gulla och Axel Natt och Dag är tacksamma för den hjälp de fick av henne.
Hon i sin tur kopplade in länsantikvarien Mats Folkesson som ville byggnadsminnesförklara huset.
– Vi var först tveksamma, säger Gulla.
– En byggnadsminnesförklaring innebär en massa åtaganden och restriktioner men vi beslutade till slut att gå med på det, och det ångrade vi aldrig. Vi fick tack vare det värdefulla kontakter och även något bidrag för utgifter som blev högre eftersom vi valde att göra renoveringen på ett byggnadsantikvariskt sätt.
Nu har den nuvarande kommunantikvarien Sofia Larsson kontakt med dottern Yvonne Natt och Dag och just detta år är det vällingklockan som ska renoveras klart och få en sista färgstrykning.
Sofia Larsson har även varit inkopplad vad gäller renoveringen av balkongen åt söder 2017. En del av de snidade trädetaljerna hade drabbats av rötskador och färgen flagnade.
Under tio år
Renoveringen invändigt pågick säkert i tio år enligt Axel och Gulla.
– Det var alltid något rum som var tömt på möbler som fick placeras ut i de andra, minns de.
Skrapningen av innertaken var arbetsam. Plastfärgen skulle bort, uppvärmningen skapade illaluktande gas och att arbeta med armarna över huvudet i timme efter timme blev en jobbig upplevelse.
Uppvärmningen av huset är ett kapitel för sig. Kakelugnarna renoverades och andra vintern kompletterades de med eloljeeleement, men det räckte inte till under den kalla delen av året. Flera lösningar diskuterades men till slut installerades bergvärme vilket fungerar mycket bra även i dag.
Gården utvecklades
Och det var inte bara husen som skulle åtgärdas. Gården skulle fortsatta att utvecklas. Det hör 15 hektar strandbete och lite åker till fastigheten.
– Efter tre år kom vi fram till att vi behövde ha får för att hålla markerna öppna, säger Axel.
Ett 40-tal tackor införskaffades. Råö lammgård etablerades, och för att kunna hysa får och lamm under vintern byggdes lagården om.
– De var utmärkta att ha här, men nu är det grannens nötboskap som betar i stället och det fungerar bra också.
Sälsafari var ett annat ben som gården stod på.
– Det var uppskattade och roliga turer, säger Axel Natt och Dag.
– Vi utgick från Råö brygga och kunde ta sex passagerare.
Både han och Gulla gläds åt att gården återigen blev en levande verksamhet och hoppas förstås att den kommer förbli ett kulturarv framöver.
Läs mer:
Här är historien om sagohuset i Särö
Målningar och broderier i kyrka med kunglig prägel
På Solvik skulle barnen bada och äta sig mätta
Gården berättar om livet förr i tiden
Kvarnen malde åt 20 gårdar
Mårtagården visar livet under sjökaptenernas tid
Skolan som kom med båt kostade 1600 riksdaler
Hus från 50-talet med tidstypiska detaljer
Men kommunen hoppas på fler svar nästa år
Startade namninsamling för två veckor sedan
✔ Tankarna på att sluta ✔ Tränardrömmarna ✔ Varför han inte är bunden till OBK
"Skattesänkning inget populärt förslag!"
Det som började i en liten container för nio år sedan har nu utvecklats till en kedja med sju restauranger. Hur blir man egentligen Kungsbackas okrönte hamburgerkung? NH träffade en av Dinéägarna Magnus Bodin för att söka svaret.