Debatt: Sveriges landsbygder har rätt till jämlik välfärd

I dag bidrar Sveriges landsbygder med en större andel av välfärdens finansiering i förhållande till invånarnas inkomster, trots nuvarande utjämningssystem. Ändå får de än sämre tillgång till välfärden.

Som en av Centerpartiets fem reformgrupper har vi gjort en djupgående samhällsanalys av välfärden i landsbygderna. Analysen ligger till grund för de reformer som kommer att presenteras i slutet av januari. Vi konstaterar att de stora orsakerna till den nuvarande situationen är ekonomin, byråkratin och kompetensbristen.

Sett till del av inkomst betalar den som bor i en landsbygdskommun mer av sin lön för att finansiera välfärden än den som bor i en stadskommun. Kommunalskatten är ett resultat av skattekraften i kommunen och vilka kostnader den har. I landsbygderna är skattekraften låg och kostnaden för välfärden hög. Några exempel på konsekvenserna:

• Skolresultaten är sämre på landsbygderna och andelen behöriga lärare är lägre. Samtidigt är kostnaden för skolan per invånare avsevärt högre för landsbygdskommuner.

• Den allmänna hälsan i landsbygderna är sämre och man är mer socioekonomiskt utsatt. Andelen med fast läkarkontakt är avsevärt lägre och andelen åtgärdbara dödsfall är högre. Samtidigt äter administration av personalens tid.

• Inom äldreomsorgen är tillgången till utbildad och behörig personal lägre, men ändå är kostnaderna nästan dubbelt så höga. En anmärkningsvärd iakttagelse är att tandhälsan hos äldre är betydligt sämre i landsbygderna än i stadsområdena.

Ojämlikheten är inte ny. Årtionden av centralisering, byråkratisering och detaljstyrning har slagit hårt emot våra landsbygder. Sverige har ofta valt storskalighet framför småskalighet. Det är ingen hemlighet att viljan att centralisera är utbredd bland svenska partier, med Centerpartiet som ett av få undantag.

Under vårt arbete har vi dessutom noterat kommuner som har 42 olika statsbidrag att söka och administrera – bara inom skolans område. Det är en ohanterlig situation för mindre kommuner som leder till att resurser läggs på administration istället för verksamhet och att många kommuner helt enkelt väljer att inte söka dessa bidrag.

Kompetensbristen är också ett problem som slår hårt mot våra landsbygder där det i högre grad saknas behöriga lärare, läkare och sjuksköterskor. Detta påverkar kvaliteten och tillgängligheten till välfärden.

Det är inte rimligt att den som betalar högst skatt samtidigt tycks få sämst välfärd. Det är inte acceptabelt att landsbygdens barn inte kan förvänta sig en utbildning på lika villkor. Det är inte rimligt att risken att drabbas av ohälsa är större för landsbygdsbor. Centerpartiet kommer i slutet av januari föreslå reformer för att lösa dessa problem – för en jämlik och tillgänglig välfärd i hela landet.

Christofer Bergenblock (C)