Kan korsord lösa språkkrisen i Sverige?

Då och då dyker diskussionen om den svenska språkkrisen upp på tapeten. Antingen är det alla de engelska låneorden som försämrar alldagssvenskan, eller så är det digitaliseringen i skolan, eller kvalitén på SFI-programmen runt om i Sverige. En oväntad lösning kan vara ordflätor och korsord.

Det svenska språket förändras konstant, men ett lärosätt som förblir detsamma är ordflätor och korsord. Dessa aktiviteter har ansetts vara bra hjärngympa i århundraden, och de tidigaste ordgåtorna i rutor kan återhittas så långt bak som forntidens Egypten. Såväl egyptiska som moderna svenska korsord kräver en hel del tankekraft av sina lösare.

Bland de många funktioner som korsord har så ingår bland annat humor och snillrikhet som leder till bättre ordförråd och bättre allmänbildning. Dessutom påstår allt fler studier att korsord kan hjälpa till att förebygga diverse minnesnedsättningar och sjukdomar.

Korsorden kommer även i olika nivåer, varpå vissa är lätta och andra supersvåra. I vissa fall kan man även behöva leta efter kända bokstäver som hjälp online för att kunna klara ut ett riktigt svårt hörn. Och trots vad de flesta associerar med just korsordens målgrupp så är det en aktivitet som passar för såväl gammal som ung, och ett perfekt sätt att träna hjärnan på olika sätt.

Korsord har flera positiva hälsoeffekter

Att lösa korsord är inte bara kul. Det kan även ha flera positiva effekter på hälsan. Miia Kivipelto, forskare vid Karolinska institutet, hävdar att korsordslösandets holistiska struktur hjälper till med såväl långtidsminne, arbetsminne och problemlösning: “Korsordslösande aktiverar hjärnan väldigt brett, eftersom man både måste fokusera för att leta efter rätt ord i minnet och söka upp helt ny information.”

Effekten av korsordslösande kan till och med förebygga demenssjukdom. För några år sedan genomfördes en studie för att jämföra om korsord eller tv-spel hade en större effekt på intelligensen, speciellt när det gäller minnet. Personerna testades under 78 veckor, där en grupp alltså fick spela kognitiva datorspel medan en annan grupp fick lösa korsord. Resultaten visade att korsorden hade bättre resultat. Experter berättade efteråt att resultaten är ett tecken på att korsord kan hjälpa till att stävja eller rent av förhindra förstastadig demens.

Kan underlätta i svenska som andra språk

Korsord har bland annat fått en funktion inom utbildningens syften. Till exempel har lärare vid en högstadieskola i Tjörn använt korsordsbyggande för att hjälpa nysvenskar med ordförrådet och dess synonymer. Genom att bygga sina egna korsord och ledtrådar har elever kunnat lära sig ord de inte förstår i en text på ett innovativt sätt. Genom att beskriva ord genom listigheter och synonymer har de alltså kunnat engagera hjärnan mer än vid vanliga glos-läxor.

En av anledningarna till att korsord gör sig så bra just i akademiska sammanhang är då korsord engagerar så många olika delar av hjärnans funktioner. Där de flesta brukar dela upp hjärnans två delar i matematiska och språkliga kunskaper så mixas de två hjärnhalvorna genom denna aktivitet då korsordslösare behöver både räkna antalet ord, hitta svaren på ordvitsar, samt utöka sin vokabulär. Alltså engageras såväl minnet som frontala cortex, eller den logiska delen av hjärnan.

Tips för korsordare

Utöver dessa målgrupper finns det även de som helt enkelt löser korsord för att det är roligt. Vare sig man vill utöka sitt ordförråd, kunna sova bättre på natten, eller helt enkelt ha något att göra så är korsord alltid bra att ha till hands. Enligt experterna är det bästa tipset för den som vill komma igång med korsord att lära sig de flest återkommande ordgåtorna, så som småord likt landskoder och kemiska beteckningar.