Debatten om barns situation i den svenska migrationspolitiken har blivit allt mer angelägen. Vi i Rädda Barnens lokalförening i Kungsbacka ser med växande oro hur de senaste årens skärpningar slår hårt mot barn – barn som enligt lag har rätt till särskilt skydd.
Sedan den tillfälliga utlänningslagen infördes för tio år sedan och genom förändringarna som följt av Tidöavtalet har migrationspolitiken blivit allt mer restriktiv. Samtidigt är FN:s barnkonvention svensk lag. Det innebär att barns rättigheter ska väga tungt i alla beslut som rör dem. När lagstiftningen lämnar utrymme för tolkning ska barnets bästa stå i centrum.
Tyvärr ser vi att så inte alltid sker.
I många ärenden görs bedömningar utifrån generella antaganden snarare än barnets individuella situation. Barn får inte alltid komma till tals, och deras egna asylskäl prövas sällan fullt ut. Principen om att barn inte ska skiljas från sina föräldrar – om det inte är för barnets bästa – åsidosätts när familjer splittras genom utvisningar och skärpta regler för anhöriginvandring.
Flera av de förslag som nu ligger på regeringens bord riskerar att ytterligare försvaga barns rättigheter. Förslaget om att kunna återkalla permanenta uppehållstillstånd retroaktivt skapar otrygghet och riskerar att leda till ökad stress och psykisk ohälsa hos barn. Skärpta villkor för familjeåterförening innebär att barn kan hållas åtskilda från sina föräldrar under lång tid – i direkt strid med barnkonventionens krav på att sådana ansökningar ska behandlas positivt, humant och skyndsamt.
Även genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt väcker oro. Vi riskerar att se fler barn frihetsberövas, få begränsad tillgång till utbildning och leva under förhållanden som inte är värdiga ett land som säger sig värna mänskliga rättigheter.
Barn är inte migrationspolitiska verktyg. De är egna rättighetsbärare.
Barnets bästa måste vara mer än vackra ord. Det måste vara vägledande på riktigt.
Tuula Jacobson för styrelsen i Rädda Barnens lokalförening i Kungsbacka
"Mer tilltro till marknaden nu"
En ny arbetsmodell med tillhörande plattform där bland annat polis, socialtjänst och skola kan samverka på ett smidigt sätt. Det är vad Shadi Shafiee hoppas att Samact ska bli i framtiden, med målet att motverka ungdomskriminalitet och psykisk ohälsa.




