När bomber sprängs i bostadsområden drabbas oskyldiga av förstörda hem och sömnlösa nätter, men även av kostnader på miljontals kronor. Förstörda ytterdörrar, köksskåp och värmepumpar ersätts ofta bara delvis av försäkringar. Så boende betalar ofta sprängningarnas slutnota, men detta borde egentligen bekostas av samhället.
Sverige är ett av de länder i Europa där det sker flest sprängningar. Antalet sprängningar i Sverige ökade från 76 till 119 mellan januari och augusti jämfört med samma period förra året, enligt polisen. Allt tyder på att 2025 kan bli det värsta året hittills.
Vid sprängning skadas ofta inte bara det hus som är målet, utan även många andra i närheten. Villahemförsäkringen kan delvis ersätta skadorna. Men på grund av åldersavdrag, självrisk och andra undantag får de drabbade ändå ofta betala mycket själva.
Ju äldre sakerna är, desto mindre ersättning får de drabbade. För ett vanligt småhus kan kostnaderna som inte täcks av försäkringen bli flera hundra tusen kronor. Det handlar om utgifter som de drabbade tvingas till och som de annars inte skulle ha haft.
Ofta beror kostnaderna på åldersavdrag – alltså att försäkringen ersätter mindre för äldre saker som fungerade bra och som de drabbade inte hade tänkt byta ut. Att återställa skadade delar av huset höjer sällan värdet på fastigheten. En köpare skulle till exempel inte betala mer bara för att ytterdörren är ny.
Att kriminella gäng utför sprängningar har nu blivit så vanligt att det är tveksamt om det är rimligt att småhusägare och andra ska behöva stå för de extra kostnader som de orsakar. När skogsägare drabbades av stora skador efter stormen Gudrun för 20 år sedan fick de ”Gudrunstöd” från Sverige och EU.
Samhället kan alltså hjälpa till vid allvarliga händelser. Villaägarna vill därför att ett särskilt stöd införs för att täcka sprängningsdrabbades extra kostnader. De är ju nästan aldrig gängkriminella själva, utan bor bara nära platser där bomber exploderar.
Ulf Stenberg
chefsjurist,
Villaägarnas Riksförbund
Läs mer debatt:
Debatt: Alla ska få känna sig trygga i skolan
Debatt: En rik kommun med fattig skola
Debatt: Stoppa arenabygget innan det är försent
Andreas har jobbat med Celine Dion, Bon Jovi och Britney Spears
Lätt tillgänglighet till glasögon är verklighet i Sverige. Men verkligheten ser inte likadan ut i andra delar av världen. Ett exempel är Tanzania i Afrika, där stora delar av befolkningen inte har råd att skaffa glasögon. Därför genomför optikkedjan Specsavers så kallade Eye camps i landet. Med på den senaste resan var Matilda Gustafsson, 30, från Kungsbacka. – Det känns väldigt bra att ha fått hjälpa så många människor på plats, säger hon.