Replik på debattartikeln "Lantbruket avgörande för biologisk mångfald", publicerad i Norra Halland 28 maj.
Javisst är de åtgärder som svenska bönder genomför för att gynna den biologiska mångfalden, såsom lärkrutor, våtmarker, sandbäddar och betande djur i hagar och ängsmarker, alldeles utmärkta.
Men samtidigt är jordbrukets utveckling en av de största orsakerna till att odlingslandskapets biologiska mångfald minskar. Stora odlade fält bestående av en enda gröda, monokulturer, ger inte biologisk mångfald. Större ytor tillsammans med kemiska bekämpningsmedel används för att bekämpa oönskade arter och eventuella skadeinsekter. Dessa gifter dödar inte endast de växter, svampar eller skadeinsekter som är målet utan påverkar även andra växter och djur och mark och vatten.
Monokulturer leder till färre arter av både pollinatörer och naturliga fiender till skadeinsekter och har därför negativa effekter på den biologiska bekämpningen av skadeinsekter. Därför kan en lantbrukare bli mindre beroende av kemiska bekämpningsmedel om den naturliga biologiska bekämpningen ökar genom större biologisk mångfald. Detta visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från SLU medverkat.
Det går att ställa om jordbruket. Jordbruksverket ger bidrag för att växla om till ekologisk produktion. Vi trädgårdsodlare kan också bidra t.ill exempel genom att minska klippandet av gräsmattor och satsa på att odla giftfritt. Genom att köpa ekologiskt odlade produkter ökar den biologiska mångfalden.
På så sätt kan vi tillsammans vända trenden och öka grönskan, surret, kvittret och drillandet.
Elisabeth Sahlsten, Clas Rosander, Miljöpartiet de gröna i Kungsbacka
Frågan är om detaljplanen tillåter ägarnas nya idé
Det började med ett egenbyggt växthus på 800 kvadratmeter. Nu handlar det om betydligt större ytor för Arvidssons i Fjärås där krukväxter drivs upp året runt. – Nej, jag har inte tröttnat på blommor, det är alltid lockande att plocka hem några. Azalea är en favorit, säger grundaren Arne Arvidsson.