Debatt: Anmälningsplikt är kontraproduktiv

Replik på "Sanslöst kalla det angiveri", publicerad 20 oktober.

Till oktobers kommunfullmäktigesammanträde ställde jag en interpellation (en fråga) till kommunstyrelsens ordförande. Den handlade om vilken inställning som råder till anmälningsplikten, att anmäla papperslösa inom bland annat vård och skola. Jag ställde också följdfrågan om den allians som styr Kungsbacka har samsyn. Det svar som gavs hade övrigt att önska. Svaret bestod inte av ett svar utan av en motfråga. Inte heller något annat parti av de som styr gick upp i debatten och delgav sina ståndpunkter. Även KD var knäpptysta.

Det är nu vi har chansen att visa vad vi tycker. Det är nu vi har chansen att berätta för regeringen hur det här förslaget skulle påverka våra anställda inom omsorgen och skolan. En del politiker har redan tagit den chansen. Region Hallands ordförande är moderat. Hon tog initiativet att kontakta den socialdemokratiska oppositionen för att tillsammans författa en skrivelse om hur anmälningsplikten skulle påverka vården i Halland. Det resulterade i en gemensam skrivelse från de styrande och oppositionen som skickades till regeringen. Kontentan var att undanta vårdpersonal från anmälningsplikten. Modigt och moget.

Både Larry Söder och jag har bakgrund inom skolan. Jag som lärare och rektor och Larry som ordförande i Nämnden för Förskola och Grundskola. Med en sådan erfarenhet borde man veta att jämförelsen mellan anmälningsplikt av papperslösa barn och elever med orosanmälningar enligt socialtjänstlagen inte är rimlig. Som lärare och rektor har man en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa. Det kan vara livsavgörande när det handlar om våld, droger eller andra missförhållanden.

Detta är fullt kompatibelt med att undervisa och ge barn den utbildning de har rätt till, enligt Barnkonventionens artikel 28. Anmälningsplikt av papperslösa barn däremot, går inte att förena med denna artikel utan den är i stället helt kontraproduktiv. Den leder till större risker för missförhållanden och att dessa barn blir helt utan utbildning.

Slutligen vill jag bemöta Larrys skrivelse om att vi bör lämna känslorna där hän och låta saklighet styra. Den dagen man lämnar känslor, medkänsla eller saklighet utanför beslutsfattandet har man nog gjort sitt inom politiken. För bra beslut behövs båda.

Magdalena Sundqvist, kommunalråd i opposition (S)