Besparingar inom förskolan väntas

De närmaste åren ska Kungsbacka investera enorma summor i idrottsarenor och skolor. Låneskulden stiger dramatiskt, och kommer 2022 att vara runt tre miljarder. Med nuvarande ränteläge är det hanterligt, men vad händer om räntan plötsligt sticker uppåt? Då kommer mycket av skattepengarna att gå till banken i stället för verksamhet.

Därför anser Alliansen att det behövs en stram budget de närmaste åren för att få ett överskott och på sikt kunna minska skulden. Målet för 2020 är ett resultat på 110 miljoner. Det innebär besparingar, signalerade kommunledningen redan i maj när budgetförslaget presenterades. Flera förvaltningar får inte full kostnadsuppräkning. Dessutom fanns som underlag en jämförelse med liknande kommuner som visade att Kungsbacka betalar jämförelsevis mer pengar till bland annat förskolan.

Nu har För- och grundskola kommit med förslag som visar vad besparingarna kan innebära nästa år. 20 miljoner ska sparas. Förslaget är att tio miljoner tas på olika mindre poster, till exempel administration och utvecklingsprojekt. Där ingår också den omdiskuterade skolskjutsen. Centraliseringen som inneburit stramare regler väntas spara två miljoner.
– Det är en mycket tveksam post, vi vet inte utfallet, säger ekonomichef Julia Tryggvadottir-Tollesson.
Men den stora posten är förskolan som måste spara tio miljoner.
– Det innebär att personalen måste minska. Jag tänker att man i första hand får kika på timvikarier.

Förslaget har fått Lärarförbundet att reagera. I veckan tog fackförbundet upp frågan med politikerna i nämnden, och igår hade man möte med förvaltningsledningen för en så kallad riskanalys.
– Förskolan dras redan nu med höga sjuktal och vi skulle hellre se ett mer konkret förebyggande arbete än fler besparingar, säger Ann-Britt Eriksson på Lärarförbundet.

Det är alltså nämnden för För- och grundskola som beslutar om hur besparingarna i stort ska fördelas. Anders Ekström (M) är ordförande.
– Ja, det handlar om besparingar, det är ingen mening att kalla ett järnspett för något annat än ett järnspett. Men jag ser ingen annan utväg, alternativet är att kommunen lånar till verksamheten, säger Anders Ekström.



Han menar att det är rimligt att förskolan får ta den största delen.
– Vår förskola ligger mycket högre än jämförbart snitt. Skulle vi ner på Mölndals nivå hade vi behövt spara 90 miljoner, om jag räknat rätt.
Exakt hur besparingarna ska göras tänker inte politikerna ta ställning till, det är tjänstemännens jobb.
– Men det finns inget annat sätt än att minska personalen, det handlar om i storleksordning 15-25 personer. Sen kommer det att se väldigt olika ut på olika förskolor, beroende på dagens bemanning.

Skolskjutsens centralisering med stramare regler hoppas man alltså ge en besparing på runt 2 miljoner. Särskilt i Åsa har protesterna varit skarpa, och många har överklagat. Det har även blivit en politisk fråga där Socialdemokraterna föreslog att politikerna skulle köra över förvaltningen och ge Ölmanäsbarnen skolskjuts. Men Alliansmajoriteten sa nej.
– Nu får vi se hur överklagandena faller ut i förvaltningsrätten. Men det är ett mycket mer rättssäkert att skolskjutsen avgörs centralt i stället för av rektorerna. De kommer så nära föräldrarna att det blir olika behandling på olika ställen i kommunen.

Även Vård och omsorg kommer att presentera ett sparpaket. Där är det äldreomsorgen som i jämförelsen ligger högre än andra kommuner. Men det förslaget kommer inte att finnas klart förrän till novembermötet, enligt förvaltningschef Lillemor Berglund.