Olika riskfaktorer för att hamna i missbruk
Av Johanna Simonsson
Missbruk kan få stora konsekvenser och vara svårt att ta sig ur. Men vad gör att vissa människor hamnar i missbruk medan andra inte gör det?
– Det är en komplex fråga. Flera faktorer spelar in som individen, familjen och samhällsfaktorer, säger Kristina Berglund, forskare och föreståndare på CERA, Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende, på Göteborgs Universitet.
Sven-Eric Alborn, som har arbetat med behandling, undervisning och organisation, och Kristina Berglund, forskare och föreståndare på CERA. Foton: Privat
På en individnivå kan man se att människor med impulsivitet i ung ålder är en riskfaktor. När det kommer till familjen kan föräldrars vanor och uppväxtförhållande påverka.
– Används narkotika i familjen ökar risken att man själv börjar använda. Men det kan också ha att göra med känslor av försummelse, säger Sven-Eric Alborn som har arbetat med behandling, undervisning och organisation. Han har bland annat arbetat med att tillskapa öppen och sluten beroendepsykiatri i Halland med kommun och primärvård.
Vidare förklarar han att det finns samband mellan missbruk och psykiska problem.
– En uppväxt med traumatiska upplevelser som övergrepp, kan öka risken för missbruk. Samma gäller psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. Då kan det behövas kombinerade stöd och behandlingsinsatser för att ta sig ur ett missbruket.
Risk för missbruk påverkas även av kritiska skeden i livet.
– Om man mår dåligt till följd av exempelvis en skilsmässa kan det resultera i ökat alkohol och droganvändande. Är livet jobbigt kan droger döva.
SamhälletEn annan faktor som avgör är vad som är accepterat i samhället.
– De droger som är tillåtna är de som flest kommer fastna för. Alkoholproblem är tio gånger mer omfattande. Det ingår i kulturella normer att dricka alkohol, även om du inte tycker om det.
Droger är också med accepterat i unga åldrar.
– Många som testar droger slutar vid 20-25 års åldern. Studier och arbete kan innebära att det blir allt svårare att fortsätta.
Genetiken spelar också in. Mår man bra på droger är man mer benägen att bli missbrukare, förklarar Berglund.
– Tar du däremot en drog som inte ger trevliga effekter minskar risken.
MiljöI miljöer med mycket droger ökar risken att man själv använder.
– I tonåren är det vanligt att man testar droger för att det är inne eller för att ens vänner gör det. I medelklassområdena som Kungsbacka är det vanligare att man tycker det är häftigt att röka på som på amerikanska filmer.
Däremot tror inte Alborn att de ekonomiska faktorerna spelar in så mycket.
– Alla kan bli beroende av droger men alla får inte samma problematik. Narkotika måste försörjas. Har du välbärgade familjer bakom dig kan de stå bakom men har du inte det kan du dras med in i försäljning och annan kriminalitet. Vi är olika sårbara beroende på vilka vi är och vilka miljöer vi vuxit upp i.
Sammantaget säger Alborn och Berglund att riskfaktorer är väldigt komplext.
– Psykologiska, biologiska och bakgrundsfaktorer samspelar. Genetik, individuella personligheter, psykiatrisk problematik, miljö och familjeförhållandena påverkar helheten.
Fakta. Hit kan du vända dig:Vändpunkten, Tel: 0300-83 61 00
Mottagningsenheten Barn och unga, Tel: 0300-83 48 89
Vuxenenhetens mottagning, Tel: 0300-83 53 31
Anonyma Narkomaner, Tel: 0771-13 80 00