Isväder: härligt, härligt – men farligt, farligt

Solen får den vita snön att gnistra och det knarrar härligt under vinterkängorna. På sjön ligger isen blank och tjock, som en spegel. Det är inte konstigt om lusten att ge dig ut på skidor och skridskor plötsligt känns helt övermäktig. Men innan du kastar dig ut är det några saker du bör veta.

Begreppet ”att ge sig ut på tunn is” kan nämligen användas tämligen bokstavligt just då det kommer till att idka friluftsliv på våra isar. I nordligaste Sverige är isarna visserligen oftast så tjocka vid den här tiden på året att de håller för att köra bil på.

Isen är föränderlig

Men här på sydligare breddgrader bör man vara betydligt mer försiktig när man ger sig ut på istur. Här är isarna ofta väldigt förrädiska. Deras tjocklek är stadd i ständig förändring – från timme till timme, från meter till meter.

Ska du ge dig ut på istur bör du därför börja utflykten med att kolla upp området du tänker röra dig i. Vid inlopp och utlopp och där vattnet vanligtvis är strömt brukar isen vara betydligt tunnare än på andra ställen. Där klarar den kanske inte det kvalitetskrav på minst tio centimeter i tjocklek du måste ställa på isen du tänker spendera dagen på.

Tänk efter noga - före

Att veta hur tjock isen är kan vara svårt. Många kommuner, scout- och idrottsföreningar hjälper till, genom att lägga ut israpporter på webben. Men ytterst är det du själv som ansvarar för din egen säkerhet. Därför bör du även noga ta reda på vilken säkerhetsutrustning du behöver ha med dig på färden – och öva dig på att använda den, så att du vet hur den fungerar.

Se även till att alltid göra sällskap med någon på isen. Att ensam ta sig upp ur en isvak är mycket svårt. Barn bör aldrig släppas ut ensamma på isen. Precis som du själv, behöver de också få möjlighet att lära sig hantera sin säkerhetsutrustning. Att öva lite med isdubbar och räddningslina innan man ger sig ut är alltid en god idé.

”En tydlig varningssignal”

Sällskap, ispik, isdubbar, räddningslina och någon form av flythjälp är de viktigaste säkerhetsåtgärderna man behöver vidta. Men det gäller också att vara uppmärksam.

– Gå aldrig ut på isen om du inte är säker på att den håller. Pröva alltid isen med ispiken innan du går ut. Det är svårt att ta sig upp om du går igenom långt ut på tunn is. Använd ispik för att testa att isen håller så fort du ser en misstänkt förändring. Kan du slå två hårda slag med piken på samma ställe utan att det går hål är isen stark. Om vatten tränger upp på isen där du slagit hål är det en tydlig varningssignal att isen är svag, säger Josefin Hamilton, ansvarig för skadebyggande verksamhet på försäkringsbolaget If.

Högt säkerhetstänkande

Att man bör hålla sig med ett högt säkerhetstänkande när man ger sig ut på isen kan inte nog understrykas. Varje år dör i genomsnitt tio svenskar efter att ha gått igenom isen.

I år, då pandemin får oss att umgås mer utomhus, väntas isarna befolkas av extra många ovana flanörer. Samtidigt ligger snötäcket tjockt på de mellansvenska isarna. Ett täcke som inte bara fungerar som isolering som hindrar isarna från att växa, utan även gör det svårt att se och höra hur den underliggande isen är beskaffad.

”Hugg och arbeta explosivt”

– Om någon i sällskapet går genom isen är det viktigt att personen vänder sig mot det ställe där denne ramlade i och tar sig fram till fast kant. Det var där isen senast höll. Ha alltid något mellan dig och den nödställde, ”den förlängda armen”. Ta aldrig för givet att du och ditt sällskap klarar räddningen själva – ring 112 om det finns möjlighet, säger Josefin Hamilton.

– Börja med att djupandas och ta kontroll över situationen. En stilla och lugn kropp behåller värmen längre. Vänd dig mot det håll du kom ifrån och arbeta sedan explosivt. Det vill säga hugg tag med isdubbarna nära kroppen och dra dig upp samtidigt som du kraftsamlar och sparkar allt du kan med benen. Detta för att du ska komma upp på första försöket och inte glida tillbaka ner i vaken. Du behöver komma upp så snabbt som möjligt då du snabbt kyls ner i det iskalla vattnet och därmed tappar kraft, fortsätter hon.

Viktigt ha checklistor

Den som vill vara rustad för alla eventualiteter gör klokt i att hålla sig med ett antal checklistor som kan bockas av innan dagen på isen tar sin början. Här är några som kan vara bra att ha:

Tänk på att:

• Aldrig gå ut ensam på isen


• Alltid ha med dig isdubbar och annan säkerhetsutrustning


• Aldrig gå ut på is du inte är säker på håller. Kärnis ska vara minst tio centimeter tjock


• Alltid testa isen med ispik om du är osäker!


• Nyis, våris, snötäckt is och havsis kan vara svag.


• Uddar, broar, bryggor, avloppsmynningar och inlopp är platser där isen nästan alltid är svag.


• Alltid hålla dig nära land. Ju högre fart du har, ju längre ut kommer du på svag is innan den brister och desto svårare blir räddningen.


• Alltid ha något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen", om olyckan skulle vara framme och någon går genom isen.


• Aldrig lämna barn ensamma vid eller på isen


• Alltid meddela någon var du ska vara och när du tänker komma tillbaka.

Källa: Räddningstjänsten Storgöteborg

Parkera rätt vid stranden

Om olyckan är framme är det nästan lika viktigt att du varit förutseende redan innan du parkerat bilen vid strandkanten, som att du har rätt säkerhetsutrustning med dig ut på isen. Felparkerade bilar som blockerar vägen för utryckningsfordon kan kosta räddningsmanskapet dyrbar tid i en akut nödsituation.

• Parkera inte på ställen där din bil kan hindra framkomligheten.


• Ställ aldrig bilen framför räddningsvägar eller bommar.


• Parkera nära körbanans kant, så att ambulans och räddningstjänst har gott om plats när de behöver komma fram.


• Ställ bilen på samma sida om vägen som andra redan parkerat på.


• Om du parkerar på en parkeringsplats: var noga med att parkera innanför linjerna.


• Undvik att parkera nära utfarter och infarter.

Källa: Räddningstjänsten Storgöteborg

Läs även vår nya e-tidning:

Läs e-tidningen här

Är du prenumerant? Kom igång här.

[embed]https://youtu.be/EC8RertgYzU[/embed]