Hoppas på nya arkeologiska fynd

Efter flera år av planering och en coronapandemi som skjutit upp projektet togs igår det första spadtaget i en ny utgrävning vid Hunehals borg. Under utgrävningen hoppas man bland annat kunna slå hål på myten om att det var greve Jakob som byggde borgen.

Under utgrävningen är det främst mynt och keramiska föremål som de har förhoppningar att finna. Det ska även göras en utgrävning vid förborgen för första gången.

– Metalldetektorn har gett mycket utslag där. I förborgen bodde bland annat hantverkarna, så det är inte omöjligt att det har legat en smedja eller liknande där, säger grävledare Anders Håkansson.

Tre schakt 

Totalt kommer det öppnas tre schakt, som kan bli ytterligare ett om tid finns. Var det ska grävas har beslutats efter avläsning med markradar som visar var murar och stolpar är placerade. Anders Håkansson berättar att han vill försöka slå hål på myten om att det var greve Jakob som byggde borgen.

– Det kan ha varit så att det redan fanns en borg här som greve Jakob sedan byggde om när han kom hit. Vi har fått små indikationer på det vid de tidigare utgrävningarna, sist hittade vi en mur som var betydligt äldre än från 1300-talet. Nu hoppas vi kunna fortsätta arbetet att undersöka borgens äldre skede genom arkeologiska fynd som till exempel mynt och keramiska föremål.



Rose-Marie Eriksson, ordförande i Föreningen Hunehals Borg, har länge velat gräva vid en påstådd brun alternativt fängelsehåla som det funnits spår av efter en utgrävning på 1930-talet. Men Anders Håkansson kan inte garantera säkerheten vid en sådan utgrävning.

– Eftersom vi inte får använda grävmaskiner här så kan det vara farligt. En brunn eller fängelsehåla kan vara flera meter djup och gräver du mer än en meter ner för hand så kan det bli farligt i och med att väggarna kan rasa in.

Ovanligt att vem som helst får delta

Det hör inte till vanligheterna att gemeneman får delta vid utgrävningar.

– Arkeologer är inte alltid så pigga på att låta vanligt folk delta, de vill göra sådant här själva. Men Anders Håkansson har en annan syn på det, säger Rose-Marie Eriksson.



Anders Håkansson förklarar att han tycker det är kul med en publik grävning.

– Det stämmer att det inte är speciellt vanligt, det är trots allt ett vetenskapligt arbete vi gör. Men jag tycker det är otroligt roligt att se hur stort intresse det finns för det här.

Totalt 62 personer från olika delar av landet har anmält sig för att delta i utgrävningarna under de tre kommande veckorna.

– Folk kommer från både Stockholm och Skåne för att få vara med om detta, säger Rose-Marie Eriksson.

Kostar mycket pengar

Troligtvis är det här den sista utgrävningen som görs vid Hunehals borg.

– Så är det, tyvärr. Hela grejen blir som ett beroende, varje gång vi har grävt uppstår fler och fler frågor och vi känner att vi vill veta ännu mer om historien bakom borgen. Men jag personligen orkar inte en utgrävning till och det kostar väldigt mycket pengar.


För att få ihop till de 500 000 kronor som utgrävningen kostar har pengar kommit in från olika håll. 50 000 kommer från Klingspors fond, 100 000 kronor har donerats av en historieintresserad privatperson och resterande summa kommer från föreningen Hunehals Borgs hopsparade pengar.

Det finns ingen ekonomisk vinning i en utgrävning för föreningen då fynden som görs tillfaller staten. Utgrävningen görs av ren nyfikenhet.

– Jag brukar säga att om du vill spela padel, så får du betala för att göra det och någon annan tjänar pengar på att du gör det. Det är samma princip här, säger Rose-Marie Eriksson.

Efter utgrävningen, när fynden är konserverade och analyserade, kommer de bilda en utställning på Varbergs museum.