Att inte kunna trängas i stan och shoppa i fysiska affärer som tidigare har fört in mig på secondhandmarknaden online. Jag har prövat såväl välkända Tradera och Blocket, som de mer nystartade Plick, Schpock och Tise.
I och med detta har också jag, som tidigare diskret förflyttade mig mot närmsta andra barnfamilj när pappa började pruta på marknader, helt fastnat i budgivningsdjungeln.
Jag gillar budgivning. Förutom när någon budar högre. Bokhyllan som jag ledde budet på står i sinnet redan längs väggen hemma i lägenheten. I bokhyllan står böcker, keramikvaser, ljusstakar, palettblad och vid läshörnan bredvid står fåtöljen i nyskick med gratis frakt som jag kammar hem nästa tisdag.
För varje dag som gått har bokhyllan blivit en mer och mer självklar del av sovrummet. Den står så naturligt där bredvid sängen om morgnarna att jag börjar bli rädd att jag hallucinerar.
Så igår kväll när jag förväntansfullt klickade in på Tradera igen för att se hur bokhyllans träfärg skulle matcha med mattan jag planerade att buda hem möttes jag av det värsta tänkbara i branschen. Ett motbud. Hur kunde någon ha fräckheten att komma sådär i sista stund och hävda att bokhyllan skulle stå i deras sovrum?
Det här pseudoägandet av möbler gör mig nästintill blind för priset jag lägger. Helt plötsligt är bokhyllan inte längre något jag har en chans att vinna, utan något jag riskerar att förlora.
Sedan ska jag inte sticka under stol med att det kan slå över också. Någon enstaka gång blir jag så exalterad att det nog inte är riktigt hälsosamt. I alla fall inte ekonomiskt. Förra veckan tänkte jag så intensivt på jordgloben ”i gott använt skick” som skulle stå på vänster sida av skrivbordet att jag till slut började må illa av den. Ni vet som när man utsvulten stått och gjort långkok i flera timmar men sedan blivit så full av matos att man är mätt redan innan man hunnit smaka. Och nu, helt plötsligt, lyser motbuden med sin frånvaro. Men det kan vara nybörjarotur. Jag tror det är så i mitt fall.
Budgivningar och motbud (eller i vissa fall frånvaron av motbud) må stressa ihjäl mig men genom att köpa second hand uppmuntrar vi i alla fall inte nyproduktion och dess klimatavtryck. Därför hoppas jag vi ses på Tradera framöver! Men du, du kan väl vänta tills efter tisdag så min läshörna kan få sin fåtölj?
Det var fem år sedan som Andrea Wallroth valde att säga upp sig från sitt lärarjobb och satsa på att bli biodlare på heltid. Nu driver hon den prisbelönta honungsbutiken Djäknegårdens honung. Norra Halland träffade henne för att prata om hennes passion för bin, om när hon utvecklade en allvarlig allergi mot bistick och om varför insekter är så viktiga för planetens överlevnad.