Krönika: Äggen har många lösningar

Av Ronny Karlsson

Jag äter gärna ägg till frukost. I går gjorde jag det definitivt, för att fira världsäggdagen. Det gjordes för att manifestera ägget som ett av våra nyttigaste och mest mångsidiga livsmedel.

Ägget är också påminnelse om pånyttfödelse och därmed centralt under påsken. Jag undrar därför över varför man förlagt äggets firardag till hösten. Men det må så vara, jag håller i varje fall med om att ägget är värt att firas, och varför då inte två gånger om året. Så jag hurrar gärna för ägget!

Ägg må vara sköra och ömtåliga, men de tillhör ändå våra mest hållbara födoämnen. De kan förvaras länge och man kan även lita på dem i mera överförd betydelse. Man ska alltså inte satsa allt på ett kort, eller som man säger inte lägga alla ägg i en korg, så att de alla krossas om man skulle råka tappa korgen.

Ett sätt som ägg används på i organisationsteorin tycker jag är särskilt intressant. Det är liknelsen med äggen, vars vitor flyter ihop i en stekpanna. Där har byråkratin mycket att lära om hur människors ansvar bör fördelas i arbetsgrupper. Om gulorna ses som de specifika uppgifternas kärna och vitorna som det samarbete som krävs, kan en beskrivning av vars och ens ansvarsområden bli tydlig. Det synsättet kunde med fördel appliceras på trafikfolket här i Kungsbacka. Bland trafikmärken här ser jag många bevis på att samarbete saknats, när de har satts upp. På Tölöleden hemma hos mig i Hede finns exempelvis förvirrande hastighetsskyltar av olika slag. Direkt när man har kört av Tölö tvärled visas hastighetsbegränsningen 40 på runda gul-röda skyltar. Sedan kommer en varningsskylt för gupp och en blåvit skylt med texten max 30. Efter cirka 10 meter följer en rund skylt nu med 60 och först ungefär 20 meter längre fram finns själva det konstruerade guppet, och därefter åter en rund 60-skylt. Det blir lite komiskt, när man tänker på hur man skulle köra om man följde alla skyltarna. Först köra 40, sedan notera ett annalkande gupp och maxfart på 30, därpå gasen i botten till 60 och strax därefter flyger man över själva guppet för att sedan fortsätta i en fart på 60. Det är solklart att ingen har tagit på sig ett helhetsansvar, när dessa skyltar sattes upp. Bort med den första 60-skylten och problemet vore löst.

En annan konstighet har jag hittat på Söderåleden, när man ska svänga ut på Varbergsvägen. Där finns ljusreglering, men det är omöjligt att från bilen se vilken färg trafikampeln visar på grund av skyltning för övergångsställe framför i en höjd som gör att ljuset skyms. Trafikmärkningen harmonierar alltså inte där heller.

Detta är skäl nog för att sätta en stekpanna med några ägg i händerna på människorna bakom skyltarna för att reda ut hur ansvar flyter ihop och göra alla uppmärksamma på att inte bara se till sitt eget grunduppdrag. Gränsen för vem som ska göra vad är tydligen för hård. Låt därför äggens ihopflytande vitor visa väg för hur ansvarsområden överlappar varandra och få alla inblandade att agera efter det. Alla måste vara med och se till att helheten blir bra, för blir den inte det, då blir ingenting bra. Ägget är löst och har även lösningen.

INGRID HÖGLIND

… ÄR KRÖNIKÖR I Norra Halland. Hon bor i Hede och har under många år varit kultursekreterare i Kungsbacka kommun. Numera är hon frilansjournalist och kulturkonsult.