Tänk dig att du har en bindel för ögonen som inte går att få av. Du ser ingenting. Du känner dig givetvis osäker. Vardagen fortsätter som vanligt trots detta. Du måste gå på läkarbesöket efter att ha lämnat barnen på förskolan. Du har ett inbokat träningspass framåt kvällen och kylen är tom. Du måste handla efter läkarbesöket. Dessutom vore det ju trevligt med en ny klänning när semestern snart är här.

Dessa exempel är vardagssysslor som en person med grav synnedsättning använder sin kommunala ledsagarservice till. Det uppger alla nio intervjupersoner från en kvalitativ studie genomförd av Origo group på uppdrag av Synskadades Riksförbund under våren 2019.

Su som läser det här kan säkert hålla med om att du hade känt dig betydligt mer trygg med en ledsagare när du ska ge dig ut för att uträtta dina ärenden, jämfört med om du ska ge dig ut ensam utan att se?

Ledsagarservice är en nödvändighet för att personer med grav synnedsättning ska kunna delta i samhället på samma villkor som övriga medborgare. Det behövs ett par ögon som gör att en tar sig fram på ett tryggt sätt och det är vad den kommunala ledsagningen har till uppgift att göra.

Verkligheten är en annan. Majoriteten av de nio intervjupersonerna i studien vittnar om färre antal beviljade timmar från kommunerna under de senaste åren. Samtliga menar att det lett till allvarliga konsekvenser, då det exempelvis inte finns möjligheter till fysisk aktivitet som tidigare och en får istället hoppas på att anhöriga kan hjälpa till. Resultatet blir att friheten att själv kunna bestämma över sitt liv försvinner.

185 av landets kommuner har svarat på en kvantitativ webbenkät om den kommunala ledsagarservicen, genomförd av Kantar Sifo på uppdrag av Synskadades Riksförbund under våren 2019.

Resultatet av undersökningen visar att 60 procent av kommunerna tar ut en avgift för ledsagningen. 33 procent av dessa 60 procent säger även att kostnaden inte täcks av högkostnadsskyddet. 29 procent säger att det finns begränsningar i vad ledsagningen kan användas till. 21 procent har geografiska begränsningar för var ledsagningen kan användas. 20 procent säger att brukaren även får stå för ledsagarens kostnader i samband med ledsagningen och 14 procent menar att det finns begränsningar i när på dygnet ledsagningen kan användas.

I praktiken innebär det att beroende på var du bor kan du få betala för att gå runt och leta efter den där klänningen, trots att du kanske inte ens hittar någon som passar. Du får betala två luncher istället för en om du och din ledsagare äter när ni är på stan. Du får försöka lämna barnen på förskolan själv, eftersom det inte anses befogat med ledsagning i en sådan situation, samt att du får hoppa över träningen eftersom det inte går att få ledsagning på kvällen.

Tycker du det här låter som att du, med en grav synnedsättning, ges möjlighet till ett fritt och fullt delaktigt liv på samma villkor som alla andra?

Synskadades Riksförbund tycker inte det och belyser vikten av en väl fungerande kommunal ledsagarservice. Om insatsen är av god kvalitet och beviljas utifrån individens behov ger den förutsättningar till en fungerande vardag. Den ger möjlighet att uppnå en bättre fysisk och psykisk hälsa samt att kunna delta i samhällsliv och i sociala sammanhang på jämlika villkor. Delaktighet, självbestämmande och frihet i vardagen måste helt enkelt garanteras även personer med synnedsättning/blindhet. Därför är en flexibel, kostnadsfri och behovsstyrd ledsagarservice så extremt viktig!

Niklas Mattsson, ordförande, Ulrika Sonesson Wiland, ombudsman, Synskadades Riksförbund Halland