Debatt: Vi vill bekämpa skuggsamhället

Slutreplik på ”Anmälningsplikt är kontraproduktiv”

I dagens Sverige lever tiotusentals människor utan uppehållstillstånd, och många far mycket illa.

De befinner sig i en rättslös situation och riskerar att utnyttjas av, och dras in i, organiserad brottslighet. Många av dem är arbetare som står helt utlämnade till arbetsgivarnas slavlöner och undermåliga arbetsförhållanden. Ofta tvingas de leva på trånga ytor under osäkra förhållanden.

Mörkertalet för antalet papperslösa, som saknar rätt att vistas i Sverige, är svårt att fastställa, men det kan uppskattas till uppemot hundra tusen personer. Skuggsamhället, där barn och familjer far illa, får inte tillåtas växa mer, utan måste bekämpas.

En del av utredningen föreslår att offentligt anställda bör ha en plikt att anmäla papperslösa de kommer i kontakt med. Ett liknande system finns i Tyskland, och det är en ordning som redan praktiseras av Arbetsförmedlingen och Skatteverket i Sverige. Fram till 2015 gällde det även skola och socialtjänst i Sverige.

Regeringens tydliga vilja är att bekämpa skuggsamhället och samtidigt upprätthålla en kontrollerad migration. Samarbetet mellan myndigheter är avgörande för att undvika motstridiga signaler och för att förhindra att människor som inte har rätt att vara i Sverige ändå stannar här.

Samtidigt är det viktigt att betona att det fortfarande är en pågående utredning som kommer genomgå flera processer innan regeringen fattar något beslut. Det finns etiska skäl till att vissa yrkesgrupper kan komma att behöva undantas. Ett exempel är barns rätt till utbildning, vilket gör att det kan bli aktuellt med undantag inom skolan. Även undantag inom sjukvården är rimliga för att lagen inte ska strida mot läkaretiken eller någon av de internationella konventioner vi är bundna till.

Oppositionspartierna drar sig dock inte för att ta ifrån tårna i debatten kring den här utredningen. Att som Miljöpartiet jämföra utredningen med de lagar som angav Anne Frank när hon gömde sig från nazisterna, är ett extremt exempel på hur debatten har spårat ur. Att likställa ett system som gällde i Sverige fram till 2015 med Nazityskland är både farligt och orimligt.

Visst finns det etiska överväganden som behöver göras. Som kristdemokrater kommer vi aldrig medverka till att barnens rätt till utbildning, som slås fast i barnkonventionen och europakonventionen, äventyras. Men att stilla tigande titta på när människor far illa i skuggsamhället är inte ett alternativ.

Fredrik Kollberg (KD), gruppledare Kungsbacka