Debatt: Dags att alla barn plockar skräp

Varje vår ger sig över 600 000 barn i Sverige ut för att plocka skräp med sina förskolor, skolor och föreningar. Det är vad vi på Håll Sverige Rent kallar Skräpplockardagarna, som med åren blivit en av landets största miljörörelser där barn och unga agerar för en renare värld.

Men varje år möts vi av samma invändning: ”Varför ska barnen städa efter oss vuxna?” Svaret är enkelt. Det ska de inte. Skräpplockning handlar faktiskt om något mer än att städa. Det handlar om att påverka beteenden.

Att förändra ett beteende kräver tre saker: förmåga, möjlighet och motivation. De flesta har förmågan att låta bli att skräpa ner. Möjligheten finns också. Men det som ofta saknas är motivation. Därför är det avgörande att vi börjar tidigt med att prata om varför man inte ska slänga skräp. Vad är då ett bättre sätt än att själv få syn på skräpet, prata om det och göra något åt det?

Skräpplockning är inte en isolerad aktivitet. Det är en pedagogisk metod som väcker miljöengagemang och stärker tron på att mitt bidrag spelar roll. För många barn är det första gången de deltar i något som påverkar samhället omkring dem. Och känslan av att kunna göra skillnad tillsammans med andra är ovärderlig.

Vi vet också att engagemang smittar. När barn plockar skräp tillsammans och pratar om miljön, påverkar det hela familjer. Ofta är det barnen som får sina föräldrar att tänka ett varv till.

Trots det starka engagemanget i Skräpplockardagarna ser vi en oroande utveckling för miljöfrågor i samhället i stort. Enligt Generationsrapporten 2025 har andelen unga som identifierar sig som miljövän halverats på sex år. Miljöfrågorna har också tappat i betydelse, från att ha varit en av de allra viktigaste frågorna bland unga till att hamna längre ner på listan. Det är oroande. Klimatet har inte tagit paus. Det har inte plasten i haven heller.

Just därför behövs initiativ som Skräpplockardagarna mer än någonsin. Det erbjuder något konkret i en tid när många unga känner att deras engagemang inte spelar någon roll. Skräpplockning ger en direkt effekt och resultatet syns med blotta ögat. Det skapar hopp, mening och framtidstro.

Men det handlar inte bara om den enskilda insatsen. När tusentals barn, skolor och föreningar plockar skräp tillsammans i samma kommun, bygger vi något större: ett levande och engagerat lokalsamhälle där människor tar ansvar tillsammans. Det visar att miljöfrågor inte enbart är något som avgörs i riksdagen eller i internationella avtal utan förändringen börjar här hemma, på skolgården, i bostadsområdet och i lekparken.

Vi är stolta över att så många barn i Sverige deltar i Skräpplockardagarna varje år. Men varför deltar inte alla? Skräpplockning är en enkel, kraftfull aktivitet med en låg tröskel in i hållbarhetsarbetet och en stor investering i framtiden.

Därför vill vi uppmana alla Sveriges kommuner att göra det enkelt för fler barn att delta. Genom att sprida information, uppmuntra skolor att anmäla sig, stötta pedagoger och hjälpa till med praktiska insatser – som att hämta det insamlade skräpet – kan ni ge ännu fler barn och unga chansen att vara med och göra skillnad. För något så enkelt som att plocka skräp kan vara början på ett livslångt engagemang för miljön.

Johanna Ragnartz, vd på Stiftelsen Håll Sverige Rent