Det ålderdomliga sättet att hantera dagvatten har varit att låta det följa de naturliga flödena till lägsta nivå. Havet blir den definitiva slutpunkten. Där människor manipulerat flödena och där man vill avbörda sig föroreningar har havet varit den naturliga recipienten fram till nutid. Men nu betraktas inte längre havet som den oändligt toleranta mottagaren.
Klimatförändringarna talar för att det blir allt fler skyfall och långa torkperioder. I det läget kan dagvattnet bli en resurs i stället för ett hot.
Om man leder dagvattnet till täckta bassänger som kan sedimentera innehållet, så att detta kan avskiljas för gödning eller deponi, så har man skapat en dubbel resurs. Detta tämligen rena vatten skulle kunna användas av de närboende för bevattning. Överskottet får svämma över och eller ledas till den ursprungliga recipienten och då i renare form och mindre riklig.
Bygget av bassänger är tämligen dyrt men skulle sannolikt minska kommunernas kostnader för nya dagvattenledningar men framför allt minska befolkningens kostnader för skador efter skyfall.
Skadorna på kustvatten är så omfattande där utflödet hamnar på grunt vatten att det kustnära fisket försämrats drastiskt. Friluftslivet drabbas svårt särskilt när reningsverken måste brädda i samband med skyfall. Ett renare dagvatten minskar övergödning, gynnar växtliv och fiske.
Nils Wedel
Sanna gör debut – redo för sin första konstrunda
✔ Stödet efter skadan ✔ Pappans bortgång ✔ "Det var inte min sista landskamp"
En vattenspegel ökar mångfald och minskar utsläpp
Alla krafter måste samverka för att få bort näringssalter
Strax innan pandemin bröt ut och stängde världen tog familjen ett stort beslut. De bestämde sig för att lämna USA och flytta till Sverige. Nu bor de sedan sex år tillbaka vid havet i Åsa. – Jag är så tacksam för att vi flyttade, säger Emily Bender Petrov.





