Jag har fått en, som jag kallar den, permobil, det vill säga en elektriskt driven ensitsig ”moped” eller ”scooter”. Anledningen till att jag får ha en sådan maskin är att jag är nära nittio år.

Jag blev glad och provkörde försiktigt de vägar, ”stigar”, som finns i mångfald i Fjärås och erfor en stor besvikelse: På stigarna finns med jämna mellanrum en spärr, ett par bommar, som gör det omöjligt att köra vidare eftersom utrymmet mellan bommarna är så snålt att scootern inte kan komma igenom.

Om det hade handlat om en eller ett ett par sådana hinder hade jag inte reagerat, men nu är hindren så många att man måste köra tillbaka och försöka hitta ett ställe där fordonet kan klämma sig fram. Vid den stora gräsmattan som finns strax bakom Fjärås centrum står så kalllade grisar av betong men de har tillräckligt mellanutrymme. De tråkiga spärrarna gör att färdvägen blir avsevärt längre än planerat i vissa fall.

Det verkar vara svårt för barnvagnar och cyklar också att klämma sig in på vägen/gatan/stigen men det är deras problem.

Karl Roos

Läs fler debattinlägg här!