"Blodgivare är vardagshjältar"

Av Christina Forlin

Klockan är halv ett en tisdag och blodbussen på besök vid Kungsmässan har precis öppnat dörren. Redan köar det fem-sex personer och de välkomnas in.
– Det här är vardagshjältar, säger sjuksköterskan Sandra Stridh.

Fram till dess att blodbussen, eller blodmobilen som den kallas eftersom det inte längre är någon buss utan en trailer, stänger klockan 18 hinner det komma ungefär 55 personer uppskattar Sandra Stridh.
Övervägande delen är blodgivare sedan tidigare men det är oftast någon ny som dyker upp varje dag blodmobilen är på plats.
– Det kan se väldigt olika ut, säger Sandra Stridh.
– Vissa dagar är det många nya, men i genomsnitt kan man säga att det är cirka fem per gång. Och det är förstås uppskattat, det är jätteviktigt att få in nya.
För att få ge blod måste man vara 18 år, väga över 50 kilo, ha ett svenskt personnummer och svensk legitimation samt vara frisk. De som kommer till blodmobilen testas och det görs en individuell bedömning.
– Vi är måna om både blodgivaren och den som får blodet, så det är en noggrann genomgång av hälsohistoria och undersökning så att man inte bär på sjukdomar eller har varit utsatt för blodsmitta. Bland annat mäts blodtryck och puls och kärlen undersöks, så det går lätt att tappa – blodet måste rinna på, säger Sandra Stridh.

Brist i storstäderna
Blodet som tappas i blodmobilen går till Västra Götalandsregionen, och där gäller att nyanmälda blodgivare inte får vara äldre än 65. Man får fortsätta att ge blod upp till 75 års ålder, men åldersgränserna kan variera mellan regioner.
Under pandemin minskade blodgivningen med 20 procent ungefär, vilket inte var så konstigt enligt Sandra Stridh.
– Det var många som var sjuka, det var restriktioner och arbetssituationen ändrades för en del och man fick andra rutiner.
Enligt Sandra Stridh är det oftast storstadsregioner som brottas med underskott av blod, och det kan ha flera orsaker men bland annat beror det på att där finns en mer avancerad och komplicerad vård.
– Transplantationer drar exempelvis mycket blod, säger hon.
– Vid cancerbehandlingar, operationer, förlossningar och olyckor kan det också gå åt mycket. Vi akut brist går vi ut med sms till de som kan ge blod, och vi går ut i media och tidningar. Det brukar ha ett bra genomslag.




Delas upp
Från blodmobilen skickas blodet vidare till komponentlaboratoriet på Sahlgrenska sjukhuset där det centrifugeras och delas upp röda blodkroppar, plasma och blodplättar, så kallade trombocyter. Hållbarheten är väldigt olika. De röda blodkropparna kan sparas i 42 dagar, plasman i flera år och blodplättarna som bland annat kommer till nytta vid cancerbehandling i fem till sju dagar.
– Eftersom blodet delas upp i tre delar, brukar jag säga att en blodgivare kan rädda tre liv. Det är fantastiskt och många är stola. Blodgivare är verkligen vardagshjältar, och de flesta blir det för att hjälpa sina medmänniskor.
Att ge blod tar cirka tio minuter och hela besöket 30 till 45 minuter per gång och man kan ge tre-fyra gånger per år.
En av dem som är på plats i blodbussen denna tisdag är Sven Schmidt. Han har gett blod sedan 1980-talet och denna dag är det 123:e gången.
– Jag har gett på Sahlgrenska och vid arbetet, platserna har varierat. Det känns bra att göra en insats, och dessutom få en hälsokontroll. Det har jag haft nytta av.
Ungefär likadant resonerar Marcus Karlsson. Han började för 20 år sedan och har gett 43 gånger.
– Jag började i Skåne, fortsatte i Karlstad och nu är jag här. Jag gör det för att jag kan hjälpa till, en dag kanske det är jag som behöver.

Läs mer: God tillgång på blod just nu



Fakta:
Blodgrupper
Enligt AB0-systemet kan man ha någon av följande blodgrupper:
• A
• B
• AB
• 0, som står för noll.
Blodgrupp A är vanligast i Sverige, därnäst kommer blodgrupp 0. Blodgrupperna AB och B är ganska ovanliga.
I många länder används bokstaven O i stället för siffran noll. O står för det tyska ordet ohne, som betyder utan.
Blod som är av typen 0 Rh- kan i en nödsituation tas emot av alla, de är ett eftertraktat blod.
Om man är kvinna måste blodvärdet (Hb) vara minst 125 g/l. För män gäller 135 g/l. Blodvärdet kontrolleras vid varje blodgivning.
Det är frivilligt att ge blod. Det finns inga krav på hur ofta du ska ge och du kan när som helst sluta att ge blod utan att behöva uppge skäl. Kvinnor kan ge blod högst 3 gånger per år och män högst 4 gånger per år.
Du ger 4,5 dl vid varje blodgivning. Det är mindre än tio procent av din totala blodvolym. En vuxen person har omkring fyra till sju liter blod i kroppen beroende på kroppsvikt.
källor:
1177.se
geblod.nu

Fakta:
Blodgrupper
Enligt AB0-systemet kan man ha någon av följande blodgrupper:
• A
• B
• AB
• 0, som står för noll.
Blodgrupp A är vanligast i Sverige, därnäst kommer blodgrupp 0. Blodgrupperna AB och B är ganska ovanliga.
I många länder används bokstaven O i stället för siffran noll. O står för det tyska ordet ohne, som betyder utan.
Blod som är av typen 0 Rh- kan i en nödsituation tas emot av alla, de är ett eftertraktat blod.
Om man är kvinna måste blodvärdet (Hb) vara minst 125 g/l. För män gäller 135 g/l. Blodvärdet kontrolleras vid varje blodgivning.
Det är frivilligt att ge blod. Det finns inga krav på hur ofta du ska ge och du kan när som helst sluta att ge blod utan att behöva uppge skäl. Kvinnor kan ge blod högst 3 gånger per år och män högst 4 gånger per år.
Du ger 4,5 dl vid varje blodgivning. Det är mindre än tio procent av din totala blodvolym. En vuxen person har omkring fyra till sju liter blod i kroppen beroende på kroppsvikt.
Källor:
1177.se
geblod.nu